Svenska skolresultat har sjunkit de senaste tjugo åren och enligt den senaste Pisarapporten har Sverige den sämsta utvecklingen av alla OECD-länder.

Med bakgrund av detta meddelade igår regeringen att en oberoende, internationell skolkommission om ett par månader ska starta en granskning av kvalitén i den svenska skolan.

”Alarmerande skola”

Ulf Fredriksson, docent i pedagogik vid Stockholms universitet, har själv suttit i en OECD-grupp som utvärderade utbildningsväsendet i Mexiko. Han är tycker att det är på tiden med en samlad expertgranskning av svenska skolan:

– Någonting måste hända. Den svenska skolutvecklingen är så pass alarmerande att det finns anledning till att ta in mer forskning och detta är en möjlighet, säger Ulf Fredriksson.

Enligt Ulf Fredriksson kommer kommissionsgruppen, som har ett år på sig att lägga fram sina analyser och förslag, troligen bestå av sju till åtta forskare, utöver den OECD-personal och svenska representanter som koordinerar projektet.

– En sån här grupp kommer antagligen göra studiebesök på skolor och universitet i Sverige och gå igenom nuvarande forskningsresultat, säger han.

Redan på rätt väg?

Utbildningsminister Jan Björklund sa igår till tidningen Skolvärlden att svenska skolan redan är på rätt väg och att analysen troligen kommer ” ligga rätt mycket i linje med den riktning vi har slagit in på, men de kan ju också komma med andra perspektiv och nya uppslag.”.

Björklund menar att de senaste årens skolreformer kommer vända den negativa utvecklingen i skolan. Reformerna handlar framförallt om ny skollag, nya läroplaner, en ny betygsskala, gymnasieskola, lärarutbildning och lärarlegitimation. Reformerna har förberetts sedan 2006 och började genomföras 2011-2012.

Men enligt Ulf Fredriksson har de senaste skolreformerna inte skett med tillräckligt forskningsstöd, med undantag för lärarutbildningsreformen, men då var bara en forskare inblandad.

Han är heller inte alls lika säker som Björklund på att kommissionen kommer ”ligga i linje” med de senaste reformerna.

– Och det finns ett par kontroversiella saker som regeringen inte belyst tillräckligt – och det är det fria skolvalet och kommersialiseringen av skolmarknaden, säger Ulf Fredriksson.

Forskare tveksamma till OECD

– Det viktigaste att säga är att svensk skola har stora problem, och detta är i grunden ett bra initiativ, även om det är lite senkommet, säger Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning, IFN.

Men Henrik Jordahl är inte säker på att det är så bra att just OECD ska leda granskningen.

– OECD:s rapporter bygger i för lite utsträckning på publicerad forskning, säger han.

Den internationella skolkommissionen som ska granska den svenska skolan ska ledas av OECD:s Pisa-ledning och även andra svenska forskare är kritiska till att Pisa-ledningen ska leda granskningsarbetet baserat utifrån egna rapportresultat:

– Kan man verkligen lita på Pisaresultaten? Man kommer i alla fall kunna förutsätta att kritik inte kommer komma mot själva Pisaundersäkningen, säger Jan-Eric Gustafsson, ledamot i kommittén för skolfrågor vid Kungliga vetenskapsakademien och professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Konkurrensens plus och minus

Hur mycket, om något, har då det fria skolvalet med vinstdrivna skolföretag spelat in för det allt sämre resultatet i de svenska skolorna? Enligt nationalekonom Henrik Jordahl finns studier som snarare tyder på att skolornas betygsnivåer ökat tack vare den nya konkurrensen om eleverna:

– Framförallt har svenska studier visat att det finns viss positiv betygseffekt av konkurrensen.

Men Henrik Jordahl får mothugg av forskare som menar att de allt högre betygen inte beror på ökade kunskaper bland eleverna utan på betygsinflation.

– Jag är väldigt skeptisk till att ökad konkurrens mellan skolor skulle leda till bättre resultat. Konkurrensen har ökat samtidigt som resultaten sjunkit, men det är klart att resultaten skulle kunna ha sjunkit ännu mer om konkurrensen inte funnits, det kan man aldrig veta, säger säger skolexpert Ulf Fredriksson.

Skolexpert Ulf Fredriksson säger att ett problem med det det fria skolvalet och konkurrensen är att initierade föräldrar och motiverade elever idag kan göra mer informerade val, och väljer bort mindre bra skolor, som därmed dräneras på motiverade elever. Det leder till segration.

– En generell skolpolitik som ger alla skolor chans att lyckas är troligen bättre, säger Ulf Fredriksson.

Läs forskaren Christian Lundahls blogginlägg ”Vad kan vi förvänta oss av en internationell skolkommission?”