Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Förstöring av havsmiljön hot mot ekonomin

För första gången får vi nu en prislapp på vad miljöskador på havet kan kosta oss i framtiden. I en rapport som kommer ut lagom till Rio+20-konferensen i sommar varnar en grupp forskare, med Stockholm Environmental Institute (SEI) i spetsen, för att både miljö och ekonomi kan lida stora skador om inget görs för att vända den negativa trenden för havsmiljön.

Försurning, uppvärmning, syrebrist, stigande havsnivå, föroreningar, och överfiske. Det är denna sextett av förändringar i havsmiljön som forskarna har tittat närmare på för att ta fram ”notan” för vad skadorna på havet kan komma att kosta om inget görs.

Flera av de här förändringarna är kopplade till den pågående klimatförändringen. I sina kalkyler har forskarna räknat med en ökning av den globala medeltemperaturen med 4°C till år 2100, vilket är det scenario som klimatpanelen IPCC menar kommer bli verklighet om användningen av fossila bränslen fortsätter som idag.

Finns pengar att spara
De största ekonomiska avbräcken till följd av klimatförändring och miljöförstöring kommer att drabba turistindustrin, med minskade intäkter omkring 600 miljarder dollar år 2100. Minskade fiskbestånd till följd av överfiske och stora ändringar i havsmiljön kommer stå för en bit 300 miljarder dollar av kostnaden. En annan stor post är kostnaderna för materiella skador till följd av havsnivåhöjning, också drygt 300 miljarder dollar.

Den totala notan om vi ”puttrar på som vanligt” landar enligt forskarna på strax under 2000 miljarder dollar, motsvarande 0,37 % av globala BNP.

Om utsläppen av växthusgaser kan hållas nere till en nivå där vi istället får en uppvärmning runt 2°C till år 2100 skulle detta spara omkring 1400 miljarder dollar enligt beräkningarna.

Sådant som inte går att värdera
Författarna bakom rapporten ser inte de här siffrorna som något hugget i sten. De ska istället ses som en utgångspunkt för vidare forskning, och ett sätt att få in de tjänster som havet ger oss i det som det mesta kokar ner till i slutänden – ekonomiska kalkyler. De finns idag ingen tydlig definition av ”den blåa ekonomin”, och det gör det svårt att göra kopplingen mellan havsmiljö och samhällsekonomi.

– Utmaningen är att fundera ut vilka delar av havsmiljön som det går att sätta en meningsfull prislapp på. Det finns många viktiga områden som vi ännu inte kan värdera marknadsekonomiskt, säger Frank Ackerman, ledare för den klimatekonomiska gruppen vid SEI.

Till sådant som inte går att prissätta hör enligt rapporten förlust av biologisk mångfald och genetiska resurser, havens roll för kretsloppet av näringsämnen och förlust av kulturhistoriska värden.

I sina slutsatser pekar forskarna på gapet mellan å ena sidan de stora värden som ligger i resurser från haven, och å andra sidan hur lite hänsyn som tas till dessa värden i ekonomisk planering från nationell till global skala. Samtidigt är det enligt rapporten inte för sent att vända utvecklingen eller mildra konsekvenserna av den havsmiljöförstöring som pågår idag, om vi agerar snabbt och medvetet.

Olof af Wåhlberg
SVT Vetenskap

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Senaste avsnittet i SVT Play