Enligt forskare kan plastikoperation förvärra situationen för de som lider av dysmorfofobi, eller ”inbillad fulhet”. Foto: TT

Plastikoperation kan förvärra en förvriden självbild

Uppdaterad
Publicerad

Personer som lider av BDD, förvriden självbild, kan hjälpas av KBT, men istället väljer många att skönhetsoperera sig – något som kan förvärra sjukdomen. Nu måste plastikkirurger bli bättre på att hitta de här patienterna, det menar forskare.

BDD, body dysmorphic disorder, drabbar många svenskar. Forskaren Jesper Enander räknar med att två procent av befolkningen lider av någon form av sjukdomen som innebär att man har en sjuklig syn på sitt eget utseende. Det betyder att den är vanligare än både till exempel schizofreni och anorexia.

Sjukdomen kan i värsta fall leda till att den drabbade vägrar lämna hemmet eftersom hen känner sig för ful för att visa sig bland folk, men även den som är drabbad av en mild version kan känna sig tvungen att ägna timmar åt att till exempel sminka över det som man uppfattar som motbjudande i sitt utseende.

– Det här är en sjukdom som är känd sedan 1800-talet, men det har bedrivits väldigt lite forskning inom området, säger Jesper Enander. Han och hans forskargrupp vid Karolinska institutet har följt 100 personer som har BDD och en femtedel av dem har gjort en eller flera plastikoperationer.

– Personer med BDD är kraftigt överrepresenterade bland dem som gör plastikoperationer, men de blir inte hjälpta av det. De känner fortfarande att det är något fel på dem. Operationer kan till och med leda till att sjukdomen förvärras, säger Jesper Enander.

Rapporteras inte in

Alla vårdgivare som utför kirurgiska ingrepp på patienter ska rapportera detta till Socialstyrelsen, det är det lag på. Anledningen är att man ska kunna följa upp vilka konsekvenser olika kirurgiska ingrepp har, vilka följdverkningar de kan få och om en viss typ av operation är säkrare än en annan.

– Ett exempel är forskning på fetmapatienter som genomgått en gastric bypass-operation. De här patienterna lider i många fall av ett livsstilsproblem. När de inte kan äta så mycket tar de till andra njutningsmedel och får till exempel problem med för hög alkoholkonsumtion. Det här har forskare kunnat visa eftersom det finns statistik i våra register, säger Anders Jacobsson, vid patientregistret på Socialstyrelsen.

Många privata vårdgivare, till exempel de som utför estetiska plastikoperationer rapporterar dock inte in någon operationsstatistik till Socialstyrelsen. Det innebär att ingen vet exakt hur många som gör plastikoperationer, eller vilken annan sjukdomsbild de eventuellt har.

– Vi räknar med att mellan 75 och 80 procent av alla skönhetsoperationer aldrig kommer till vår kännedom, säger Anders Jacobsson.

– Då blir det blir svårt med uppföljning av de här patienterna. Några av våra patienter har gjort upp till sex skönhetsoperationer istället för att behandla det verkliga problemet, säger Jesper Enander.

Plastikkirurger måste hitta patienterna

Han tror att de som arbetar med plastikkirurgi måste bli bättre på att fånga upp de patienter som lider av vanföreställningar:

– Plastikkirurgin i Sverige är oreglerad, vilket gör det vanskligt. Dessutom är min erfarenhet är att plastikkirurger ofta inte vet var man ska hänvisa patienter som har sådana här problem.

Skönhetsfixering försvårar

Dagens medielandskap, med skönhetsfixering och bekräftelsejakt på sociala medier har inte ökat antalet fall av BDD, enligt Jesper Enander, däremot kan de som redan är sjuka drabbas än värre:

– I svåra fall lägger man förstås inte upp några bilder alls på sociala medier, men de som lider av en mild version av sjukdomen kan ta mängder av bilder på sig själv till dess man får till en där man lyckas dölja det man är missnöjd med. Men när man publicerar den på sociala medier vågar man inte lita på den positiva feedback man eventuellt får, utan tror att folk bara gillar för att vara snälla. Det kan få drabbade att må ännu sämre, säger Jesper Enander. 

Jesper Enanders studie kommer troligtvis att publiceras i vår, men redan nu kan forskarna dra slutsatsen att kognitiv beteendeterapi verkar fungera för att hjälpa de personer som lider av BDD. 60 procent av de som fick KBT svarade på behandlingen medan motsvarande siffra för gruppen som fick stödsamtal var 12 procent.

Fakta: BDD

Visa

Body dysmorphic disorder räknas som en tvångssyndrom i likhet med till exempel anorexia.

Sjukdomen tar sig uttryck i missnöjdhet med det egna utseendet. Det kan handla om att man blir fixerad av att näsan är ful och gör allt man kan för att förändra utseendet, till exempel med hjälp av smink eller skönhetsoperation.

Personer som drabbats av BDD lägger mycket tid på sitt utseende, kollar sig ofta i spegeln eller väljer att inte gå ut alls för att de är rädda att visa sig.

Många av de drabbade blir också deprimerade.

BDD drabbar män och kvinnor i lika hög utsträckning.

Sjukdomen dokumenterades redan på 1800-talet och kan ha genetiska orsaker.

Som med de flesta tvångssyndrom är troligtvis mörkertalet stort.

BDD behandlas med samtalsterapi, kognitiv beteendeterapi och/eller antidepressiv medicin.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer