Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Metangas sipprar upp från sjöbotten intill pappersbruk som var verksamma före 1970-talet. Foto: SVT, SLU

Se hur metangas bubblar upp i Ångermanälven

Uppdaterad
Publicerad

Metangas från gamla utsläpp av pappersmassa och flis kan vara en stor utsläppare av växthusgaser i Sverige.

– Fiberbankarna kan bli flera meter tjocka och sprida ut sig tusentals kvadratmeter, säger Anna-Karin Dahlberg som är forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.

Fram till 1970-talet släppte pappers- och skogsindustrin ut restavfall i form av pappersmassa och flis rakt ut i sjöar och hav. Avfallet bildade så kallade fiberbankar längs kusterna och innehåller dioxiner och andra miljögifter som skadar det marina djurlivet.

Stor metanläcka

Nu har forskare vid SLU och Uppsala universitet upptäckt att också växthusgasen metan läcker från de här fiberbankarna.  

– Vi kom fram till att fiberbankarna har potential att producera upp till sju procent av Sveriges alla växthusgaser. Vi blev väldigt förvånade, säger Anna-Karin Dahlberg.

Men hon poängterar att siffran är en grov uppskattning eftersom den baseras på experiment i labb samt en uppskattning av hur många fiberbankar det kan finnas i Sverige.

– Men det här visar att det finns ännu en anledning att sanera de svenska fiberbankarna, säger Anna-Karin Dahlgren.

Mat åt mikroorganismer

Pappersmassa och träflis är organiskt material. När det ligger på sjöbotten bildas syrefria miljöer där en viss typ av mikroorganismer trivs och som livnär sig på organiskt material. Som restprodukt bildas då metangas.  

Anna-Karin Dahlberg och forskare vid Uppsala universitet tog prover av fiberbankar som ligger utanför två gamla pappersbruk, Väja pappersbruk och den nedlagda Sandvikens sulfatfabrik – bägge vid Ångermanälven.

Bubblorna lyfte

I laboratoriet kunde de se hur metangasen bildade bubblor, som slog sig ihop och blev ännu större. På så sätt kan bubblorna få kraft att gå igenom sedimentet, bryta vattenytan och spridas uti atmosfären. Forskningen publiceras i tidskriften ”Science of the Total environment”.

– Med det finns fortfarande stora osäkerheter i hur mycket av gasen som faktiskt avges och hur mycket som lagras i sedimentet. Därför krävs fler mätningar i fält för att bekräfta våra beräkningar samt ytterligare arbete med att kartlägga och undersöka fiberbankar i Sverige, säger Anna-Karin Dahlberg.

Sveriges geologiska undersökningar, SGU, bedömer att det finns 400 gamla pappersbruks- och skogsindustrier över hela Sverige där det kan finnas fiberbankar. Av dem är bara ett 40-tal som har undersökts.

Spela videon högst upp för att se hur metangas bubblar upp till ytan i vattnet nära pappersbruket i Väja.

Anna-Karin Dahlbergs forskargrupp uppskattar att Sveriges fiberbankar har potential att släppa ut växthusgaser (koldioxid och metan) motsvarande 3,7 miljoner ton koldioxid per år (så kallade CO2 ekvivalenter). Det är sju procent av Sveriges totala koldixidutsläpp.

Sverige släppt totalt ut 50,9 miljoner ton CO2 ekvivalenter år 2019.

Av dem stod industrin för: 32 procent

Transporter: 32 procent

Jordbruket: 14 procent

Källa: Naturvårdsverket

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimatkrisen

Mer i ämnet