Sjukdomar som sprids av myggor dödar miljoner människor varje år, och efter malaria är denguefeber och gula febern två av de dödligaste myggspridna sjukdomarna. Båda två sprids av myggan Aedes aegypti, men det är bara honorna som suger blod och för sjukdomarna vidare.

Nu har en grupp forskare från USA och Kina använt ny teknik för att identifiera den specifika gen som bestämmer könet hos gula febern-myggan. Genen, som forskarna kallar för Nix, är en så kallad M-faktor – en gen som bestämmer att en individ ska bli en hane. Nu hoppas forskarna att de ska kunna använda upptäckten för att omvandla honmyggor till ofarliga hanar.

”Hela populationen kan krascha”

– Det är väldigt spännande att man kan byta kön på myggan, och det öppnar upp nya möjligheter. Genom att skapa en överpopulation av hanar kan hela populationen krascha, säger Jessica Abbott, docent i evolutionsbiologi vid Lunds universitet.

Det här är inte första gången man försökt begränsa arters fortplantning för att ta kontroll över deras överlevnad. Skadliga djur som tsetseflugan i Etiopien och de så kallade boskapsflugorna har båda utsatts för liknande försök.

– Man har använt radioaktiv strålning för att göra hanarna sterila i ett laboratorium. De har sedan släppts ut i det fria och konkurrerat om honorna. På så vis kan man slå ut en population och det har varit väldigt effektivt. Men problemet är att strålningen kan påverka insektens hälsa så mycket att den inte längre är konkurrenskraftig, säger Rickard Ignell, professor i kemisk ekologi vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljontals modifierade myggor

Det är ett problem som skulle lösas med hjälp av den nya genredigeringstekniken, men den skulle istället för med sig andra problem. För att den ska fungera måste man släppa ut nya modifierade myggor för varje ny generation. Och det handlar om miljontals myggor

– Myggor har väldigt kort generationstid och lägger många ägg så det skulle bli dyrt. Å andra sidan finns fördelar i att man slipper kemikalier som förgiftar ett helt område och dessutom skapar resistens hos insekterna. Det här kan vara en bättre lösning på lång sikt, säger Jessica Abbott.

Forskarna har använt sig av en relativt ny genredigeringsteknik som kallas CRISPR. Den tillåter att identifiera och klippa av just den genen man är ute efter. På så vis har de kunnat stänga av hanens Nix-gen. När de gjorde det så tappade många av hanmyggorna viktiga delar av sina genitalier, och när forskarna lade in genen i genomet hos honor blev deras könsorgan mer maskulina.

Ingen av myggorna bytte dock kön helt och hållet vilket försäkrade att alla myggor blev infertila och inte kunde sprida sina gener vidare.

– Det här kan vara användbart i andra syften också. Malaria dödar miljontals människor och det är inte alls omöjligt att även malariamyggan har en M-faktor som går att hitta, säger Jessica Abbott.

Kontroversiell genmodifiering

Men genmodifiering (GMO) är alltid kontroversiellt, och CRISPR-tekniken har varit omdiskuterad så länge den funnits. Jessica Abbott tycker det är synd att folk instinktivt är emot genmodifiering och vill gärna att man blir mer mottaglig för metoden över lag.

– GMO har dåligt rykte, men det är bara en teknik som vilken annan och kan användas på bra eller dåliga sätt. Många vet inte att röntgen till exempel har använts länge för att skapa fördelaktiga mutationer i grödor. Det betraktas inte som GMO men det är bara ett litet steg från CRISPR. Skillnaden är bara att man inte skapar mutationer på måfå, säger hon.

En förändring i myndigheternas inställning till genmodiefiering behövs om den här tekniken ens ska vara ett alternativ.

Påverkar ekosystem

Men den omdebatterade tekniken kan få konsekvenser också utanför den art den används på. I ett ekosystem är många arter kopplade till varandra, och det måste man ta hänsyn till innan man potentiellt utrotar en hel art, menar Rickard Ignell.

– Tekniken måste utvecklas mer innan vi kan göra fullskaliga försök. Vi vet inte vad denna typ av teknik har för effekt på den vilda populationen, närbesläktade arter och arter som lever av dem ur ett ekologiskt perspektiv, säger han.

Dödligheten bland människor måste dock också vägas in i ekvationen.

– Visst kan det ha effekt på ekosystem men gula febern-myggan orsakar minst 30 000 dödsfall varje år och det måste tas med i diskussionen om etiska aspekter.