Du har säkert sett det på film, hur hjälten står med svettig panna darrandes framför en bomb, och knipsar av den röda sladden för att desarmera bomben innan den smäller. Men i verkligheten är det sällan så det går till.
I samband med att en kvinna i Australien igår fick en bomb fäst runt halsen kallades polisens bombtekniker in för att desarmera bomben. En inte helt lätt uppgift som till slut ändå lyckades, och när bomben öppnades visade det sig vara en bombatrapp.
Men hur gör egentligen polisens bombtekniker när de ska desarmera en bomb?
Klippa sladdar – bara på film
Att försöka desarmera en bomb genom att klippa av en sladd för elektrisk tändning är en alltför osäker metod för att polisen ska vilja använda den. En avancerat konstruerad bomb kan också vara gjord så att bomben till och med utlöses när en kabel klipps av.
Mike Jackson vid bombgruppen på polisen i Oklahoma berättar för webbplatsen Gizmodo att 90 procent av alla hemmagjorda bomber som de får i uppgift att desarmera är konstruerade som rörbomber.
Konstruerad som en rörbomb var också den bomb som självmordsbombaren i Stockholm använde förra året när han sprängde sig själv till döds intill Drottninggatan. Den bomben bestod egentligen av sex seriekopplade rörbomber, varav bara en utlöstes.
Sylvass vattenstråle
Men vad polisiära bombgrupper gör är att i stället för att knipsa kablar skära sönder bomben med hjälp av en sylvass vattenstråle. Rörbombens öppnas på så vis med hjälp av en särskild maskin som skickar iväg denna sylvassa vattenstråle från 6-9 decimeters avstånd. Vattenstrålen skjuts faktiskt iväg med hjälp av en liten sprängladdning, och blir på så vis så stark att den kan skära även genom metall. På så vis kan den öppna upp rörbomben och förstöra tändmekanismen.
När bomben utsätts för den här typen av försök att desarmeras finns alltid en viss risk att den av misstag detoneras, och därför görs i allmänhet den här typen av detonationer av en robot, samtidigt som omgivningen är utrymd, förklarar bombteknikern Mike Jackson för Gizmodo. Men ibland är det inte möjligt, och det är då som problem uppstår.
För att genomföra sitt jobb har teknikerna tillgång till specialiserade robotar som kan styras från en kilometers avstånd. Robotarna har också inbyggd kamera och ska klara tuff terräng. De stora riskerna uppstår när bomben inte kan desarmeras med alla människor på betryggande avstånd.
Att desarmera bomber är långt ifrån en exakt vetenskap, inte minst eftersom hemmakonstruerade bomber är så olika konstruerade. Förra året upptäcktes en bomb från andra världskriget i den tyska staden Göttingen, i samband med ett byggnadsarbete. Området utrymdes och polisens bombtekniker anlände. I samband med försöket att desarmera bomben sprängdes den i stället och tre av bombteknikerna omkom, ytterligare sex skadades.
Linus Brohult
SVT Vetenskap