Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Drömmen om att med hjälp av djur kunna ersätta sjuka och trasiga mänskliga organ är gammal. Genom åren har desperata försök gjorts.

Grisnjure väcker hopp – kan gå att transplantera till människor

Uppdaterad
Publicerad

Varje vecka dör en svensk i väntan på organdonation. I decennier har vetenskapen drömt om kunna transplantera organ från djur, men problemen var oöverstigliga – tills nu. En grisnjure har fått hoppet att vakna hos världens transplantationskirurger.

—  Att pröva ett djurorgan i en människa är ett stort steg, säger Bo-Göran Ericzon, professor i transplantationskirurgi vid Karolinska sjukhuset.

På universitetssjukhuset Langone i New York fick i september en hjärndöd kvinna en grisnjure kopplad till sitt blodomlopp. Njuren började genast producera urin men det som gjorde att försöket beskrevs som ett genombrott, var att den inte stöttes bort under de 54 timmar försöket pågick. I november upprepades experimentet- också det lyckat.

Världens transplantationskirurger  – och njursjuka – följer med intresse Robert Montgomerys forskning inom xenotransplantion, alltså användandet av djurs organ i människor. Och Montgomery ser stora möjligheter.

—  Tanken är att identifiera individer som har låg sannolikhet  att få en donerad mänsklig njure och samtidigt har en dålig prognos för dialysbehandling.

Ett viktigt steg

Bo-Göran Ericzon, professor i transplantationskirurgi vid Karolinska sjukhuset är försiktigt optimistisk men påpekar att det faktum att njuren verkade fungera och inte omedelbart stöttes bort långt ifrån är tillräckligt.

—  Njuren kanske producerar urin utan att känna av att det behöver produceras urin, eller tvärtom. För att det ska vara meningsfullt måste njuren förstå det “mänskliga språket” mellan de olika organen och hjärnan till exempel.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Se när en grisnjure fästes på människa för första gången. Foto: Reuters/AP/TT

Bo-Göran Ericzon vill ändå se försöken i New York som ett första viktigt steg på vägen mot att kunna använda djurorgan i människor. Om det en dag lyckas skulle den ständiga organbristen vara avhjälpt. Men han påminner om att försök pågått i decennier.

Redan 1992 föddes den första grisen vars gener modifierats för att lite mer likna människans och därmed minska risken för bortstötning. Många trodde då på ett snabbt genombrott men det visade sig att det fanns många problem att lösa. Man pekade till exempel på risken för att grisars virusinfektioner skulle överföras till människan. 

—   Att pröva ett djurorgan i en människa är ett stort steg. I New York löste man det genom att använda en person som har cirkulation men är avliden, säger Bo-Göran Ericzon och tillägger att dagens njursjuka nog inte ska hoppas för mycket på grisorgan.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer