Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Forskarna ser en risk att avsmältningen på Grönland kan bli droppen som får bägaren att rinna över i Västantarktis, där havsnivån kommer att höjas snabbare än i resten av världen. Foto: Arne OhlinVisa alla (4)
Visa alla (4)

Västantarktis kan kollapsa igen

FNs klimatpanel, IPCC, räknar med att havsytan kommer att stiga med mellan några decimeter och en meter till år 2100.
Men samtidigt finns det en risk som FN-forskarna inte tar med i sina datormodeller. Om klimatförändringarna sätter fart på delar av Antarktis kan läget bli ett helt annat:
– Den övre gränsen är tre meter. Jag säger inte att det är troligt, men idag har vi inte den kunskap som krävs för att utesluta möjligheten, säger David Holland, oceanograf vid New York-universitetet.

I den förra klimatrapporten från 2007 räknade inte IPCC med någon stor avsmältning från de två stora inlandsisarna på jorden – Grönland och Antarktis.

Inte för att forskarna inte trodde att ismassorna där skulle bidra till att havsnivån stiger i framtiden, utan helt enkelt för att de saknade kunskap för att räkna på fenomenet.

I den rapport som presenterades förra måndagen har man för första gången tagit med ett betydande bidrag från Grönland och Antarktis i beräkningen – och samtidigt justerat upp den övre gränsen för den höjning av havsnivån som vi kan förvänta oss till 2100.

Allra snabbast går avsmältningen på Grönland. På vissa platser har temperaturen stigit med fyra grader sedan 1990. Värmen  luften står för ungefär halva avsmältningen idag. Resten beror på att havsvattnet i fjordarna också har blivit varmare – vilket får glaciärerna längs kusterna att vräka ut isberg i allt snabbare takt.

Under rekordåret 2012 förlorade inlandsisen här 450 Gigaton av sin massa. Det betyder att 450 kubikkilometer vatten rann ut i havet, vilket är extremt mycket.

– Men även under ett normalår smälter det bort tre gånger så mycket is som det finns i hela alperna, säger Konrad Steffen, klimatforskare vid institutet WSL i Zürich i Schweiz.

187 miljoner kan drabbas

Det faktum att inlandsisarna vid båda polerna förlorar massa idag, har gjort att IPCC allra värsta scenario för höjning av havsnivån vid sekelskiftet numera ligger strax under en meter.

Det är illa nog. I det som har läckt ut av förarbetena till nästa del av IPCC-rapporten, som kommer i vår, talas det om att en havsnivåhöjning på mellan 50 centimeter och två meter i värsta fall skulle kunna göra 187 miljoner människor hemlösa, de allra flesta i Asien.

Men det finns en dessutom osäker faktor i IPCCs prognoser.

I FN-rapporten sägs att det som kan förändra den nuvarande bilden vore ett plötsligt sammanbrott av isen i Västantarktis – en ismassa som innehåller tillräckligt med vatten för att höja havsnivån med drygt tre meter.

Isen i Västantarktis står på en gammal skärgård, som den har pressat ned hundratals meter under sig, och det finns oroande tecken i området.

Satellitmätningar visar att delar av isen krymper med bortåt en meter i tjocklek varje år. Enligt forskare som har borrat sig ned genom istäcket beror det på att varmt vatten äter på isen underifrån.

Kollaps för 10 000 år sedan

Den här delen av Antarktis tycks ha drabbats av plötsliga sammanbrott tidigare i historien. När maringeologerna John Andersson och Martin Jakobsson kartlade bottnarna i området 2010 hittade de spår efter stora isberg som har dragit fram efter den senaste istiden, för 10 000 år sedan.

De anser att spåren visar att en del av den så kallade Pine Islandglaciären måste ha kollapsat och fallit i havet på mycket kort tid.

– Bara den enskilda händelsen kan ha höjt världshaven med upp till en decimeter, säger John Anderson, som arbetar vid Rice-universitetet i USA.

– Vi är vana vid att tänka oss att havsnivån stiger i en jämn och fin kurva Men förmodligen sker det trappstegsvis under vissa tider, säger Martin Jakobsson, som är professor vis Stockholms universitet.

Enligt forskarna är det havsbottnens form som gör isen i vissa delar av Västantarktis extra känslig. På de platser där den sluttar in mot kontinenten, som vid Pine Island, finns det risk för att en sådan här kollaps kan följas av flera, där inlandsisen drar sig kilometervis till nästa fasta punkt

Kan hända igen

Vilka är då riskerna för att något liknade skulle kunna hända igen?

Enligt John Andersson finns det en oro bland geologer för stabiliteten i framför allt Pine Islandområdet.

– Isen i Västantarktis står fortfarande på osäker grund, och Pine Island är en av de platser där vi är bekymrade över det moderna glaciärsystemet. En kollaps skulle kunna inträffa om några tiotals år, säger han.

Ytterligare en faktor som kan spela in är det faktum att havsnivåhöjningarna inte kommer att slå likadant över hela jorden.

Det är inte som att fylla på ett badkar, där ytan stiger lika mycket överallt. Vindar, strömmar och andra faktorer gör att vissa områden kan räkna med högre vattenstånd, andra med mindre.

Antarktis är en av de platser som kan räkna med de största effekterna. Där spelar gravitationen från den jättelika ismassan in. Kontinenten kommer att dra till sig det vatten som läcker ut från andra platser på jorden, eller som bara tar mera plats i takt med att haven värms upp.

Därför finns det en risk att avsmältningen på Grönland skulle kunna få isarna på södra halvklotet att tappa fotfästet.

– En meters vattenhöjning globalt skulle betyda 1,6 meter i Antarktis, och det skulle kunna dra igång hela processen, säger Konrad Steffen.

Otillräcklig kunskap

I den senaste FN-rapporten skriver forskarna att en kollaps i Västantarktis skulle kunna påverka beräkningarna över hur mycket havsnivån kommer att höjas, men att det är ”osannolikt att tillskottet skulle överskrida flera decimeter under det här århundradet”

Oceanografen David Holland, som arbetar både på Grönland och i Antarktis, tycker i och för sig att IPCCs siffror är de mest realistiska som vi har idag, men han poängterar samtidigt att det fortfarande är mycket vi inte vet.

– För mig skulle den övre gränsen för havsnivån vara all is som är tillgänglig, det vill säga över tre meter. Jag säger inte att det är troligt, men vi vet inte tillräckligt om klimatet eller hur det samspelar med Västantarktis, för att säkert kunna säga att bara en mindre del av det kan komma ut i havet under det här seklet.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Senaste avsnittet i SVT Play