Grottfynd avslöjar indianernas ursprung

Uppdaterad
Publicerad

Amerikas ursprungsbefolkning – indianerna – härstammar från ett enskilt folk med afrikanska drag som vandrade in från Sibirien till norra Amerika för omkring 15 000 år sedan. Det avslöjar ett nytt komplett skelettfynd från undervattensgrottor i Mexico. Den gamla tvisten om indianernas ursprung kan vara avgjord.

Frågan om vilka människor som var först med att kolonisera den amerikanska kontinenten, har debatterats av forskare i över 100 år.

Var det en folkgrupp med ett mer afrikanskt utseende som dök upp först och som därefter ersattes av en annan folkgrupp med ett mer asiatiskt utseende? Eller skedde migrationen på en och samma gång, med ett enskilt folk som redan var en blandning de två?

Analyser från ett unikt och komplett skelett upptäckt långt in i Mexicos djungel, kan nu sätta stopp för denna debatt. Det 12 000 år gamla skelettet har tillhört en ung flicka med DNA som tydligt matchar dagens indianer:

– Fyndet är jättespännande, det är intressant eftersom det ser ut som att individen skiljer sig från dagens ursprungsbefolkning och är mer lik individer i Afrika, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet.

Utseendet bedrar

Andra tidiga människofynd från samma tidsperiod, så kallade paleoamerikaner, har samma afrikanska utseende som flickan, men dessa fynd har man inte lyckats få ut DNA ifrån. Eftersom de inte liknar dagens indianer så har många arkeologer helt enkelt förutsatt att paleoamerikanerna kommer från en tidigare, separat migrationsvåg av människor.

Men tack vare att det nya skelettet, som är det äldsta som någonsin hittats i Amerika, har visat sig ha släktskap med dagens indianer, tyder det alltså på att det bara var en enda tidig migrationsvåg som gav upphov till indianerna. Och därmed att det typiskt indianska utseendet delvis uppstod genom en utveckling inom kontinenten:

– Det betyder i så fall att skelettet kan ändras ganska fort. Det säger något om evolutionen och hur migration kan påverka utseende, säger Mattias Jakobsson.

Enligt Mattias Jakobsson kan en så snabb utseendeförändring ske på grund av en så kallad flaskhalseffekt; det var antagligen få människor som vandrade in på kontinenten och i små grupper får förändringar genomslag snabbare. Detta eftersom det inte finns så många människor att blanda ut plötsliga genförändringar med.

Det svarta hålet

En internationell forskarexpedition bestående av proffsdykare, arkeologer och antropologer hittade det nya skelettfyndet djupt nere i en undervattensgrotta på Yucatánhalvön i sydöstra Mexico. Forskarna kallar den 40 meter djupa grottan för Hoyo Negro (”det svarta hålet” på spanska). Hoyo Negro är ett uråldrigt så kallat slukhål som enligt forskarna fungerat som en ”naturlig fälla” för olika djur innan den blev vattenfylld för tusentals år sedan.

De enda skadorna forskarna hittat på skelettet kommer troligen från fallet ner i den djupa grottan som förmodligen dödade flickan. Flickan som forskarna döpt till Naia var i 16 års åldern när hon dog och var ungefär 150 centimeter lång.

Genom analyser av kristaller som bildats på flickans ben och havsvattennivån i grottan kunde forskarna komma fram till att hon levde för 13-12 000 år sedan.

Avslöjande arvsmassa

När forskarna väl fått ut skelettet från grottan lyckades de även få ut DNA från en av flickans tänder som satt kvar i skallen. I DNA:t hittade forskarna en viss sekvens som bara finns hos dagens ursprungsbefolkning i Amerika.

Enligt genetikprofessor Mattias Jakobsson pekar denna upptäckt på att indianerna verkligen härstammar från en enda population som begav sig över landområdet Beringia, från Sibirien till Alaska för 15 000 år sen. Men än finns det plats för debatt:

– Nej det är inte avgjort ännu. Man skulle behöva se att denna individ är ännu mer genetiskt lik dagens indianer. Först då kan man utesluta den gamla idén om att paleoamerikaner skulle vara en separat folkgrupp som koloniserade Amerika tusentals år innan en andra våg av människor kom, säger Mattias Jakobsson

Redan nu har forskare i USA gått vidare med att kartlägga hela Naias arvsmassa. Genom att sakta men säkert pussla ihop de nedbrutna DNA-bitarna från flickan, kommer forskarna en gång för alla kunna besvara frågan om indianernas ursprung.

Studien “Late Pleistocene Human Skeleton and mtDNA Link Paleoamericans and Modern Native Americans” publiceras i tidskriften Science.

Beringia

Beringia var ett sammanhängande landområde från nordöstra Sibirien till Alaska som förekom tidvis under perioderna paleogen och tertiär och under kvartärperiodens nedisningar.

Beringlandbryggan bildades genom torrläggning av det grunda Berings sund. Under istiden fick den små mängder nederbörd och var inte nedisad. Den fungerade därför som ett refugium för istida faunor samt som en korridor för spridning av djur och människor mellan Asien och Nordamerika.

Landbryggan var den viktigaste invandringsvägen för människan till Nordamerika. Naturmiljön inom Beringlandbryggan hade under långa perioder stor likhet med en stäpptundra och var mycket gynnsam för mammut, myskoxe, vildhäst och bisonoxe.

Källa: NE

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.