Starta videon och se forskarnas färdiga bild av människan från denisovagrottan. Foto: Cell/SVT

Här får denisovamänniskan ett ansikte

Uppdaterad
Publicerad

Redan för 200 000 år sedan levde släktingar till neandertalarna i grottan Denisova i södra Sibirien. De enda kända spåren är några tänder och småbitar av ben. Trots det har forskare kartlagt hur de kan ha sett ut – med hjälp av dna.

År 2008 hittade ryska arkeologer en benbit från toppen av ett lillfinger i Denisovagrottan i södra Sibirien. En forskargrupp ledd av svensken Svante Pääbo lyckades analysera arvsmassan i benbiten och gjorde en sensationell upptäckt: Lillfingret kom från en tidigare okänd människotyp, en systergrupp till neandertalarna.

Än så länge finns extremt få lämningar av denisovamänniskorna. Samtliga kända benbitar och tänder skulle lätt rymmas i ett pennskrin. Därför har det varit svårt att få en uppfattning om hur de såg ut.

Skallen var bredare

Nu har forskare i Israel och Spanien analyserat arvsmassa från denisovamänniskor. De mätte aktiviteten hos olika gener som påverkar kroppens anatomi. Resultaten visar att folkslaget hade flera drag som avviker från både neandertalarna och oss moderna människor. Bland annat var skallen bredare och tandraderna, de så kallade tandbågarna, något längre.

Forskarna testade sin metod genom att jämföra genernas aktivitet hos två arter med känt utseende: schimpanser och neandertalare. Förutsägelserna om deras anatomi visade sig stämma till ungefär 85 procent.

Sju av åtta punkter stämde

En ytterligare möjlighet att testa metoden dök upp i maj. Då kom en rapport om det första fyndet av en käke från en denisovamänniska. På sju av åtta punkter såg käkbenet ut som forskarna förutsett.

– Det är en spännande och intressant metod, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, som tagit del av de nya resultaten. 

Han understryker att analysen bara gäller kroppens anatomi, inte ytliga egenskaper som pigmentering och ögonfärg.

Studien är publicerad i Cell.

Så gjordes analysen

Forskarna utgick från tidigare analyser av arvsmassan från denisovamänniskor. För att kartlägga deras anatomi undersökte de så kallade epigenetiska mönster, kemiska förändringar av arvsmassan som inte påverkar följden av dna-bokstäver. Förändringarna avslöjar hur aktiva olika gener är.

Fakta: denisovamänniskan

Denisovamänniskan var en systergrupp till neandertalarna. De hade en gemensam föregångare som lämnade vår egen utvecklingslinje för drygt 600 000 år sedan.

De första lämningarna upptäcktes i Denisovagrottan i södra Sibirien. Antagligen befolkade de stora delar av Asien. I maj kom en rapport om att en käke från en denisovamänniska hittats på en högplatå i Tibet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.