En illustration från Canterburymuseet visar hur stor jättepingvinen var, i relation till en normalstor människa. Foto: Canterbury Museum/AP/TTVisa alla (2)
Visa alla (2)

Här levde jättepingvinen – som var lika stor som en människa

Publicerad

Ett ben från en utdöd jättepingvin har hittats i Nya Zeeland. Pingvinen var stor som en människa och simmade i havet för cirka 60 miljoner år sedan.

Det var i fjol som benfynden gjordes på södra ön, men det är först nu som forskare vid Canterburymuseet i Nya Zeeland har analyserat benen. Fossilen har visat sig vara kvarlevor av en enorm pingvinart som levde i området under epoken paleocen, enligt AFP – Crossvallia waiparensis.

Jättepingvinen kunde väga uppemot 80 kilo, vilket är mer än dubbelt så mycket som kejsarpingvinen – som är den största pingvinen som finns i dag.

– Fyndet är viktigt eftersom den här rasen liknar ett annat fynd från en annan jättepingvin som hittades i Antarktis år 2 000. Det hjälper till att visa på ett samband mellan Nya Zeeland och Antarktis under den här epoken, säger Paul Scofield, curator på Canterburymuseet, till AP.

Han är också medförfattare till den artikel om fyndet som publicerats i Alcheringa: An Australasian Journal of Palaeontology.

”Bekräftar vår teori”

Paul Scofield säger att efter att dinosaurier, marina reptiler och gigantiska fiskar dött ut kunde pingviner växa i storlek. Jättepingvinen som nu upptäckts tros ha varit en av flera arter av gigantiska pingviner som frodades.

– Det här fyndet bekräftar återigen vår teori om att pingviner var mycket stora tidigt i sin utveckling, säger forskaren Vanesa de Pietri vid Canterburymuseet till AFP.

Det är ännu inte klarlagt varför de vingbeklädda jättarna till sist, även de, dog ut. Enligt forskarna kan det bero på framväxten av stora, havslevande konkurrenter som tandvalar och sälar.

Paul Scofield, curator vid Canterburymuseet, jämför det upphittade benet med samma ben från en uppstoppad kejsarpingvin – den största i dag levande pingvinarten. Foto: Mark Baker/AP/TT

Fler förhistoriska djur

Fynden följer en lång tradition av fossila kvarlevor från mycket stora förhistoriska fågeldjur i Nya Zeeland.

Förra veckan meddelade Canterburymuseet att man hittat ben från en gigantisk papegoja, nära en meter lång och runt 19 miljoner år gammal. Tidigare fynd har avslöjat existensen av en fyra meter hög moafågel och en örn med ett vingspann på tre meter, rapporterar AFP.

Fakta: Pingvinen

Visa

Med sin täta fjäderdräkt och sin strömlinjeformade kroppsbyggnad är pingvinerna anpassade för att leva i svalt klimat. De förekommer visserligen i tropiska klimat, men då bara på platser i anslutning till kalla havsströmmar.

Vilda pingviner lever i huvudsak på södra halvklotets sydliga delar – i Antarktis, på Nya Zeeland, i södra Australien, i vissa delar av Sydamerika och Galapagosöarna och i södra Afrika.

Det finns mellan 17 och 19 olika levande pingvinarter i dag. Fjäderdräkten är tjock, tät och vattenavvisande, och huden är belagd med ett ordentligt fettlager. På så sätt kan pingvinen klara av att hålla sig varm i kalla temperaturer.

Trots att pingviner är vingbeklädda kan de inte flyga. Istället använder de vingarna som styva åror, som ger dem fart när de simmar. De är också fantastiska dykare. Kejsarpingvinen kan dyka så djupt som 250 meter, och stanna under ytan i 18 minuter – längre än någon annan fågel.

Pingviner äter främst kräftdjur, fiskar och bläckfiskar. Men de kan också fasta under långa tider – något som kommer väl till pass under ruvandet av ägg. I kejsarpingvinens fall är det pappan som tar hand om ägget i upp till två månader. Ägget balanserar på pappans fötter och skyddas av en fjäderbeklädd ficka på magen, medan mamman ger sig i väg för att samla mat i magen, som hon sedan ger till sin unge genom munnen när hon kommer tillbaka.

Källa: WWF, National Geographic, Naturhistoriska riksmuseet

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer