Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Bin kommunicerar genom feromoner, “bidans” och vibrationer. Det sistnämnda är vad vi uppfattar som ljud. Foto: Anete Lusina/Pexels

Här piper bina för att skydda sin kupa

Uppdaterad
Publicerad

Genom att skaka på kroppen får honungsbin fram ett ilande ljud som varnar för stor fara. Spela videon för att se hur bina skyddar sig mot angrepp från bålgetingar.

För första gången har det unika varningslätet som honungsbin skapar för att uppmärksamma sitt bisamhälle för fara spelats in. 

– Bin har en fantastisk förmåga att kommunicera – och det här är bara en liten del av deras sätt att prata med varandra, säger Eva Forsgren som är forskare inom bihälsa vid Sveriges lantbruksuniversitet.  

Försvarar sig mot hot

Med film- och ljudinspelningar på en bikupa i Vietnam kunde forskarna notera totalt 30 tusen olika ljud från en grupp honungsbin. Ett av dessa ljud urskiljde sig från mängden eftersom det var både hårt och oregelbundet.

Det visade sig att forskarna upptäckt honungsbinas varningsläte.

Ljudet observerades när bålgetingar satte sig på utsidan av bisamhällets bikupa. Signalen lät som ett intensivt pipande och var så utmärkande att forskarna kunde höra den med bara örat.

”Ljudet kom som en naturlig instinkt och liknade det larmskrik som primater, fåglar och surikater gör för att varna varandra för rovdjur” skriver biologiprofessorn Heather Mattila som är en av forskarna.

Bålgetingar är ett stort hot mot honungsbin eftersom de på kort tid kan utplåna en hel befolkning genom att förgifta och äta upp invånarna. Binas förmåga att varna varandra är därför avgörande för bisamhällets överlevnad. 

Vibrerar sina kroppar 

Bin kommunicerar mest genom feromoner, “bidans” och vibrationer. Vanligtvis är det bidrottningarna man hör pipa, men nu vet vi att alla bin har den egenskapen. 

– För att skapa ljud så vibrerar bina sin kropp mot varandra eller mot olika underlag. På så sätt skapas en förflyttning av partiklar i luften. Det här uppfattar andra bin med hjälp av sina antenner och ben – medan vi hör det som ett ljud, säger Eva Forsgren. 

Att studera ljudet från bisamhällen görs bland annat med syfte att undersöka deras hälsa och för att studera interaktionen mellan sociala djurarter.  

Studien har publicerats i Royal Society Open Science.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer