– Vi vill se vad som händer utifrån FN:s framtidsscenarier om hur det kan komma att se ut i slutet av seklet i de svenska vattnen, säger Catharina Olsson på Zoologiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Det handlar om att medeltemperaturen i havet stiger och att den ökande koldioxidhalten i luften gör att pH-värdet i havet sjunker.

I undersökningen, som omfattar en stor grupp forskare med olika inriktningar, har man använt sig av tolv olika kombinationer av temperaturer och pH.

– Fiskar och ryggradslösa djur i havet kan själva inte reglera sin kroppstemperatur annat än genom att förflytta sig till ett annat område. Om vattentemperaturen stiger påverkas de flesta av deras kroppsfunktioner. Ämnesomsättningen blir i allmänhet högre och hjärtat måste pumpa mer blod.

Lägre pH kan innebära ytterligare påfrestningar.

Bästa scenariot

Man vill nu se hur fiskarna och de andra vattendjuren fungerar vid olika temperaturer och om de eventuellt kan anpassa sig.

– Det är det bästa scenariot, att de klarar av att anpassa sig om de får tid på sig, säger Catharina Olsson.

De arter som inte anpassar sig riskerar att konkurreras ut av tåligare arter.

– Det skulle innebära att många av arterna vi ser i havet här utanför inte kommer att finnas kvar. Det har blivit för varmt. Och till slut kanske man har nått så långt norrut till svalare vatten som det går – det finns ingen annanstans att ta vägen.

Vid den undersökning som nu gjorts har man tagit blodprover, vävnadsprover med mera, men även genomfört fysiologiska tester som mätning av hjärtaktivitet.

Matsmältningen viktig

Mag- tarmkanalen undersöks också.

– Matsmältningen är väldigt viktig så att de kan tillgodogöra sig föda och växa till sig.

Även immunsystemet kollas för att se hur djurens hälsa påverkas.

Analyser pågår och än så länge finns inga färdiga svar.

– Av de mekanismer vi tittat på hittills verkar dock fiskarna vara mindre känsliga för låga pH än vad de ryggradslösa djuren är. Men påverkas fiskarnas bytesdjur negativt slår det ju indirekt även mot fiskarna, förklarar Catharina Olsson.

Undersökningen genomfördes vid den marinbiologiska stationen i Fiskebäckskil i Bohuslän.

Bengt Nordin/TT