Foto: Brock Fenton

Hemligheten bakom vampyrernas blodsugande

Uppdaterad
Publicerad

Vampyrfladdermössen är det enda däggdjuret som livnär sig på blod. De har även ett unikt skydd för att klara sig från sjukdomar, visar ny forskning.

Vampyrfladdermössen, eller vampyrer som de också kallas, är flygande däggdjur som har gått igenom en rad evolutionära anpassningar för att kunna specialisera sin diet som består av –  blod.

Men att ha en så pass specialiserad diet som vampyrerna har, kan även vara farligt. Blod kan bära på många farliga virus, som till exempel rabies och ebola.

Bär på sjukdomar

– De har fått ett dåligt rykte för att de ses som smittobärare, men det är sällsynt att de för över rabies till människor, säger fladdermusforskaren Jens Rydell.

Nu har det visat sig att fladdermöss kan bära på sjukdomar utan att insjukna, något som kan förklaras genom en kombination av deras gener och tarmflora. Det visar en ny studie som forskare från Köpenhamns universitet ligger bakom och som publicerats i Nature Ecology and Evolution.

Unik kropp

De har sett att vampyrerna har unika gener, vilket möjliggör att de kan livnära sig på blod som är näringsfattigt. De har därför utvecklat en ovanligt stor mage, värmeseende för att hitta ytliga blodkärl och en väldigt speciell tunga som gör att de enkelt kan slicka i sig blod.

Speciell tarmflora

Forskarna har även tittat närmare på vampyrernas tarmflora och funnit att bakterierna i vampyrerna skiljer sig helt från fruktätande fladdermöss och andra däggdjurs tarmflora. De hittade också mer än 280 olika bakterier som är kända för att orsaka sjukdomar hos andra djur.

Vampyrerna har alltså ett exceptionellt motstånd mot blodburna sjukdomar. Johan Eklöf som också är fladdermusforskare tycker att studien är intressant.

– Fladdermöss är i allmänhet bra på att klara sig från sjukdomar, men vampyrerna verkar alltså vara ytterligare ett strå vassare. De är extremt intressanta djur.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.