Historien om en liten apa

Uppdaterad
Publicerad

Hon är 47 miljoner år gammal, och är så välbevarad att forskarna kan räkna hennes tänder och titta in i hennes magsäck och se vad hon åt för sista måltid. Det är en halvapa, och den stora frågan är på vad sätt hon är en släkting i rakt nedstigande led till oss människor. Den norske paleontologen Jørn Hurum är dock säker.

Tillsammans med en internationell forskargrupp som hade studerat den lilla halvapan i två år samlade han i somras till en stor presskonferens på Naturhistoriska museet i New York.

Världspressen kom. Nyheten kablades ut över världen och både en bok och en film om den lilla halvapan lanserades. Sökmotorn google firade genom att lägga ut fossilet som dekoration på sin startsida.

Felande länk?

Samtidigt publicerade den vetenskapliga artikeln i den webb-baserade tidskriften Plos-one.

Där argumenterade Jørn Hurum för att fossilet är en felande länk mellan den gren av primaterna som skulle utvecklas till orangutanger, schimpanser, babianer och slutligen människor.

På den andra grenen hittar vi halvapor som lemurer. Jørn Hurum döpte sitt fynd till Darwinius Masillae, men med smeknamnet Ida ? som hans egen dotter heter. I pressen refererades det till att denne Darwinius skulle bli vetenskapens rosetta sten, att hon skulle vara det åttonde underverket, och att hon är för vetenskapen vad Mona Lisa är för konsten.

Den 47 miljoner år gamla halvapan Ida hade mycket att leva upp till. Det räckte inte att hon var ett utomordentligt välbevarat fossil.

Kontroversiell

Redan i somras var många kritiska – speciellt från forskarhåll. De ansåg att bevisföringen inte höll och de skulle mycket till innan man verkligen skulle kunna bevisa att lilla Ida verkligen är en släkting i rakt nedstigande led.

Många reagerade också på den kraftiga marknadsföring som Jørn Hurum använde sig av för att lansera sin apa. Det är inte riktigt så det ska gå till i vetenskapen – hans fynd blir ju inte mer sant bara för att många känner till det.

Återvändsgränd

I oktober i år dök det upp en släkting till Dawinius. En amerikansk forskargrupp har nämligen arbetat på lämningar efter en halvapa som är 37 miljoner år gammal, som är döpt till Afradapis.

De har också funnit flera fynd på skelett och tandrester som visar att den har många likheter med moderna apor. De har jämfört 360 detaljer från sin Afradapis med detaljer från 117 levande och utdöda primater och har på så sätt kunna placera dem i ett släktträd.

Vad de då har funnit är att både Afradapis och Darwinius (alltså Ida) är två av evolutionens återvändsgränder. Deras släkt har dött ut och är inte alls släkt med moderna apor, och därmed människor.

Jørn Hurums anatomiska bevis, som stortå, naglar och tänder råkar bara likna de moderna aporna. Det är egenskaper som har utvecklats på flera håll i evolutionen, hävdar Erik Seiffert och hans kollegor i en artikel som publicerades i tidskriften Nature i oktober.

Så är Darwinius släkt med oss eller inte? Ikväll i Vetenskapens värld får du se filmen om den 47 miljoner år gamla halvapan Ida. Jørn Hurum må vara säker på sitt fynd – men han har mycket kvar att bevisa.

Hursomhelst är det ett fantastiskt fynd som bevarats åt oss genom årmiljonerna.

Ulrika Engström

Se Vetenskapens Värld 20.00 i SVT 2

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.