Bara tio centimeter brett, men 2,5 kilometer långt. Så mycket is har forskarna borrat upp på Grönland. Och de urgamla hemligheterna som man grävt upp ur isen avslöjar också en hel del om isens egen framtid. Foto: Sepp Kipfstuhl

Västantarktis kan smälta mer än vi trott

Uppdaterad
Publicerad

Genom att borra i Grönlandsisen vet forskare nu hur känsliga både Grönlandsisen och isen på Antarktis faktiskt är. Och det visar sig att – tvärt om vad vi tidigare trott – så är det avsmältningen på Antarktis som vi bör oroa oss extra mycket över.

Jordens klimat går i cykler. Långa istider följs av kortare varmare tider innan det är dags för istid igen. Just nu befinner vi oss i en varmare period, och förra gången det hände var för 115 000 år sen – en period som faktiskt kan avslöja hur dagens klimatförändringar kommer att påverka oss.

Då, under den näst senaste varma perioden, smälte inlandsisarna precis som de gör idag. Nu har ett stort internationellt forskarteam med bland annat svenska forskare studerat exakt hur mycket Grönlands inlandsis – världens näst största efter Antarktis – smälte och hur klimatet på jorden såg ut.

Climatemonday

Grönlandsisen tålig

Forskarnas resultat visar att samtidigt som temperaturen var hela åtta grader varmare än idag, så smälte Grönlandsisen mindre än man tidigare trott under den här tiden. Isen, som är flera kilometer tjock, var ”bara” var några hundra meter tunnare då jämfört med idag.

– Den goda nyheten från denna studie är att Grönlands inlandsis inte är lika känslig för temperaturökningar som vi tidigare trodde. Bara 25 procent av isen smälte, och vi hade förväntat oss mycket mer, säger Margareta Hansson, klimatforskare på Stockholms universitet, och en av forskarna bakom studien.

Grönlandsisen verkar alltså vara mer motståndskraftig än man tidigare trott. Men även om det låter som goda nyheter, så följer det med en hel del smolk i bägaren.

– Den dåliga nyheten är att eftersom Grönlandsisen inte smälte helt så måste Antarktis inlandsis vara ansvarig för en betydande del av höjningen av havsnivån och därmed vara känsligare än vad vi har räknat med.

Västantarktis känsligare

Den mest känsliga delen av Antarktis är Västantarktis, och det kan alltså vara så att det är där som de mest dramatiska förändringarna kommer att ske.

Slutsatserna om isarnas klimatkänslighet drar forskarna utifrån att en 25 procentig avsmältning av Grönlandsisen ger en havshöjning på två meter. Men tidigare studier på havsnivån från den tiden säger att havet höjdes med mellan fyra och åtta meter.

Men hur stora isavsmältningar och havshöjningar kan vi då vänta oss den här gången? Ja, enligt Margareta Hansson så verkar de naturliga klimatförändringarna inte bli lika stora som förra gången.

– Vi såg en temperaturtopp för 6 000 år sedan och att kurvan vände neråt efter det. Men i och med människans klimatpåverkan har kurvan vänt tillbaka uppåt igen, och det med hög hastighet. Så exakt hur mycket isarna kommer att smälta är svårt att säga, för det beror på hur mycket vi själva kommer att påverka vårt klimat.

– Men våra resultat visar tydligare än någonsin tidigare hur känsliga för temperatursvängningar våra stora inlandsisar faktiskt är.

Studien publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften Nature.

Så gjordes studien

  • De stora inlandsisarna bildas när det snöar mer än det smälter. Ett års snö ligger fortfarande kvar när nästa års snö kommer.
  • På det viset bildas lager på lager, och packas hårdare och hårdare till is. Lagren blir då till ”årsringar” i isen.
  • Genom att borra i isen och titta på kemin i isen i varje årsring kan forskarna ta reda på hur klimatet var, år för år.
  • Det är bland annat hur mycket av en typ av syre (O18) som berättar vilken temperatur som atmosfären höll när snön bildades.
  • Det internationella forskarteamet borrade genom 2,5 kilometer is och kunde därmed titta 130 000 år tillbaka i tiden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Climatemonday

Mer i ämnet