Foto: Staffan Löwstedt/TT Bild

Gammal kunskap hjälper hjärnan fatta ny teknik

Publicerad

Hur förstår vi ny teknik utan att hjärnan utvecklats för just detta? Enligt ny forskning återvinner hjärnan gamla funktioner som funnits med sedan mänsklighetens begynnelse.

Samhället utvecklas snabbare än evolutionen hinner med. Hur kommer det sig då att hjärnan utan svårigheter förstår sig på nya fenomen som smartphones, sociala medier och internetdejting?

Amerikanska forskare kan nu beskriva hur vi helt enkelt använder oss av funktioner som evolutionen försett oss med och ”återanvänder” dem på nya problem.

– Den här återanvändningen tillåter oss att göra mycket med lite. Vår hjärna har förmågan att bilda nya kombinationer av redan existerande beräkningar och använda dem snabbt och flexibelt i nya sammanhang, säger Thalia Wheatley, en av studiens medförfattare.

Inte utvecklats för att kunna läsa

Ett exempel på denna återvinning är att hjärnan tar till sig kultur såsom läsning, musik och trossystem genom redan existerande hjärnkretsar.

– Till exempel har vi inte utvecklats för att kunna läsa. Istället pekar forskning på att vi läser genom att återanvända neurala funktioner som utvecklats för att känna igen ansikten och objekt, säger Carolyn Parkinson, studiens andra medförfattare.

Förutom att dessa gamla hjärnfunktioner kan hjälpa oss att förstå modern teknik och internetfenomen så kan man också utnyttja dem för att påverka vårt eget och andras beteende.

Till exempel, det effektivaste sättet att locka fram medkänsla eller förståelse för globala problem som fattigdom, hunger och sjukdom, är inte genom att presentera långa listor med information utan att låta en utsatt individ representera hela problemet. Det har vi urgamla förutsättningar att förstå.

Det här beror enligt forskarna på att vårt sociala beteende växte fram inom små jägarsamhällen där alla levde tätt inpå varandra, och inte i stora, anonyma, globalt sammanlänkade samhällen.

”Hjärnan är som en T-Ford”

– Studien visar på hjärnans elasticitet. Jag brukar säga att vår hjärna är som en Formel 1-bil byggd på en T-Ford, säger Pontus Wasling, neurolog och hjärnforskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, och fortsätter:

– Vi har många grundläggande funktioner som är desamma hos alla ryggradsdjur, till exempel andning, hunger och reproduktion. Det är T-Forden, den mest basala delen som alltid hänger med. Sedan har vi utöver den utvecklat andra förmågor som överglänser andra djur, som abstrakt tänkande och sociala förmågor. Det är Formel 1-bilen.

– Att förstå vad som finns i vår kognitiva verktygslåda är ett steg mot att förstå hur vi på bästa sätt kan använda dessa verktyg för att lösa moderna problem som vår hjärna inte utvecklats för att lösa, säger Thalia Wheatley.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.