• Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Pålgård och Bispgården i Ragunda kommun, i Jämtlands län. Det brinner kraftigt i skog och mark i Pålgård och Bispgården. Räddningsledaren uppmanar alla som påverkas av branden att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

  • Viktigt meddelande:

    Viktigt meddelande till allmänheten i Ängra och Ljusdals kommun, i Gävleborgs län. Det brinner kraftigt i skog och mark. Branden är på väg mot bebyggt område. Räddningsledaren uppmanar alla som befinner sig i berört området att utrymma. Läs mer

Se hur blåvalen vrider sig åt vänster när den är ute och jagar. Forskarna fångade ögonblicket med hjälp av avancerade kameror. Foto: Craig Hayslip, Oregon State University Marine Mammal Institute/ Ari Friedlaender

Högerhänta blåvalar blir ibland vänsterhänta

Blåvalar använder oftast den högra sidan av kroppen när de jagar, precis som de flesta människor är högerhänta. Men ibland vrider sig valarna åt vänster för att få bättre jaktlycka.

Blåvalar är de största djuren i världen, och eftersom de har så stora kroppar är deras rörelser energikrävande. De här bamsedjuren äter nästan bara små kräftdjur som kallas krill. Därför måste blåvalarna utveckla smarta strategier för att de inte ska slösa mer energi än vad de får i sig genom sin föda.  

– Vi ville förstå hur de största djuren i världen beter sig för att klara av att tillgodose sina enorma energibehov när de bara äter små krill, säger Ari Friedlaender, marinforskare vid University of California och som lett studien, till SVT Vetenskap.

Vrider kroppen

För att bättre förstå blåvalarnas jaktmetoder fäste forskarna små kameror och sensorer på 63 vilda blåvalar som lever vid Kaliforniens kust. Kamerorna följde blåvalarna under sex år medan instrumenten mätte sådant som lutning och djup. Studien publiceras i Current Biology.

När blåvalar jagar simmar de mot ett krillstim. De öppnar sedan munnen och vrider kroppen för att fånga in så mycket krill som möjligt. När djuret öppnar sin stora mun gör den det så snabbt att det bildas ett undertryck i vattnet och krillen sugs in i munnen. 

Ändrade strategi

I vanliga jaktsituationer befinner sig blåvalar långt under vattenytan, där är det mörkt och blåvalen ser inte så mycket. Då använder den sig av hörseln i stället för synen för att hitta sitt byte. I sådana situationer såg forskarna att de flesta valarna vred sig åt höger när de fångade krill. 

Liknande beteenden finns hos andra djur, som också brukar föredra att använda höger sida av kroppen. Men forskarna upptäckte någonting som verkar vara speciellt för blåvalarna. I vissa lägen verkade valarna byta strategi för att få bättre jaktlycka.

Bättre koll på bytet

När blåvalarna letade efter mat uppe vid vattenytan närmade de sig bytet underifrån och i de läget såg forskarna att de vred sig åt vänster i stället. Vid vattenytan är det inte lika gott om krill och då verkar det inte funka lika bra att lokalisera bytet med hjälp av hörseln, utan blåvalen förlitar sig på sin syn istället.

Forskarnas teori är att det högra ögat är dominant hos blåvalarna. Därför är det viktigt för valarna att vrida sig åt vänster för att det högra ögat ska få så mycket ljus som möjligt uppifrån. 

– Vi tror att det är för att valarna vill hålla bättre koll på bytet. Om valarna vred sig åt höger skulle de förlora bytet ur sikte och minska deras möjlighet att på bästa sätt fånga in så mycket krill som möjligt, säger Ari Friedlaender.

”Är unikt”

Blåvalarna kanske ser stora och klumpiga ut, men har alltså ändå lyckats utveckla strategier för att göra jakten mer effektiv. 

– Vi blev överraskade över att blåvalarna går ifrån sin högerhänthet för att effektivisera jakten i just den här situationen. Det är unikt, men logiskt att ett så stort djur utvecklar effektiva jaktstrategier för att varje rörelse inte ska kräva så mycket energi, säger Ari Friedlaender.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer