Fram tills idag har de globala kartorna på skogsförändring haft luckor på mellan 300 meter upp till flera kilometer.
Nu har amerikanska forskare tagit fram en global karta på skogsförändringar som har tio gånger bättre upplösning – det vill säga luckor på bara 30 meter. Såna här detaljrika kartor har hittills bara varit tillgängliga lokalt och för utvecklade länder med tillräckligt med pengar.
– Även fattiga länder som inte haft tillgång till satellitbilder tidigare kan nu få tillgång till det här, helt gratis, säger Jan Haas, forskare i geoinformatik vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm.
Enligt Jan Haas innebär den nya kartan en möjlighet för politiker i utvecklingsländerna att driva en bättre skogs- och miljövård. Och den nya globala skogskartan visar att det är just flera fattiga länder som står för den största skogsavverkningen just nu.
Regnskog i fara
De är de tropiska skogarna i världen som försvunnit mest sedan år 2000. Länder som Malaysia, Paraguay, Bolivia, Zambia och Angola har stått för de största minskningarna.
Men mest skog har försvunnit i Indonesien, som fördubblat sina årliga skogsförluster de senaste tio åren. Brasilien, som vid millenieskiftet stod för världens snabbaste avverkning av sin regnskog, hela 40 000 kvadratkilometer per år, vilket motsvarar över fem miljoner fotbollsplaner per år, har under samma period halverat den årliga avverkningen.
Men fortfarande står Brasilien för lika mycket av den förlorade skogen som Indonesien – 20 000 kvadratkilometer per år.
I norra Europa och här i Sverige visar den nya kartan att lika mycket skog avverkas som planteras på nytt.
Google hjälpte till
Forskarna har utgått från amerikanska sateliltbilder från det så kallade Landsatprogrammet som fotat av av jorden ända sedan 70-talet.
Genom att ta hjälp av internetjätten Google har forskarna automatiskt satt ihop tio tusentals av sattelitbilder från åren 2000 och 2012, som annars skulle ha tagit åratal att sätta ihop.
Den nya tekniken som kartan fört med sig innebär att det även kan skapas liknande kartor för exempelvis urbaniseringsmönster – hur städer växer, minskar och kommer till helt enkelt.
Men för att få ännu bättre och mer detaljerade kartor framöver så räcker det inte med sattelitbilder som fotar av jorden. Optiska fotografier kan inte tas när det är för molnigt eller under natten, därför är det radar som gäller framöver. Radarn avbildar då jorden med radiovågor som tar sig fram överallt och på så vis kan en ännu bättre upplösning tas fram, enligt Jan Haas.
– Vi på KTH forskar bland annat med den globala urbaniseringen och för vissa studier som till exempel berör utspridningen av urbana grönområden eller något liknande behövs det ännu högre upplösningar, kanske bättre än 5 meter, säger Jan Haas.
Karta mot klimathot
Enligt Eskil Mattson som forskar kring tropisk avskogning vid Chalmers i Göteborg är det imponerande och nytt att man analyserat skogsförändringar av så stora mängder satellitdata med hög upplösning med global täckning, men han tycker att det viktigaste bidraget är att forskarna kopplat förändringarna av skogsarealen till naturliga skeenden, skötselmönster och avskogningsprocesser orsakade av människan. Kartan kan hjälpa oss mot det globala klimathotet:
– Man brukar säga att femton procent av alla klimatgasutsläpp kommer från avskogning, så därför är det väldigt viktigt att se varifrån avskogningen kommer. Man måste man veta var detta sker, var man ska sätta in resurser, säger Eskil Mattson.
Studien “High-Resolution Global Maps of 21st-Century Forest Cover Change” publiceras i tidskriften Science.