Mary-Claire King, som idag är 78 år, är en kvinna som trots stort motstånd ständigt fortsatt sin forskning och sin kamp för mänsklighetens bästa. När hon som ung forskare förstod att det fanns en stark ärftlighet för vissa bröstcancrar blev hon först hånad av forskarkollegor som menade att hon förenklade en så komplicerad sjukdom som cancer. Men hon fortsatte och lyckades till sist bevisa att mutationer en viss gen, BRCA, är starkt kopplade till bröst och äggstockscancer.
Vad är den upptäckten så viktig?
– I dag kan man ta reda på om man bär på den skadliga mutationen på BRCA 1 eller 2. Gör man det är risken att utveckla cancer stor. Då kan man välja att ta bort bröst och äggstockar för att undvika att utveckla cancer. Ett svårt beslut förstås men det kan rädda liv. Hennes forskning har också lett till behandlingar av cancer.
Hur har hon arbetat med mänskliga rättigheter?
– Dels engagerade hon sig redan på 60-70-talet i kampen mot krig, och under 80-talet använde hon sin forskarkompetens till att spåra upp och identifiera människor som försvann under den brutala militärdiktaturen i Argentina. Mary-Claire King utvecklade då en helt ny DNA-analys där man kunde spåra upp och identifiera barnbarn till mormödrar, barn som kidnappats av militärdiktaturen och sålts för adoption i andra länder.
Men du tycker att ännu en cancerforskare skulle kunna belönas?
– Ja, en annan cancerforskare som ofta nämns i Nobelsammanhang är amerikanen Bert Vogelstein. Han utvecklade nya sätt att studera cancer på 80-talet och lyckades, precis som Mary-Claire King, koppla cancer till vissa gener. Han kallas ibland för cancerdiagnostikens fader eftersom hans forskning har legat till grund för mycket diagnostik och behandling av många olika cancrar.
Och om det inte blir ett cancerpris?
– Det skulle också kunna bli ett energipris, och då närmare bestämt till japanen Katzunari Domen. Han forskar på nya sätt att skapa förnybar ren energi med hjälp av vatten och sol. Han har tagit fram material som kan absorbera solljus som sen användas för att dela upp vatten i sina beståndsdelar, vätgas och syrgas. Fortfarande är vätgas som kommersiell energikälla en bra bit bort, men målet, att få fram ren förnybar energi, tycks ändå närma sig.
Se tillkännagivandet av Nobelpriset i kemi med start 11.40 i SVT 1 eller på SVT Play.