Brittiska forskare lät förse humlor i nordligaste Finland med radiochip och följde deras rörelsemönster. Hypotesen var att humlorna skulle vara aktiva längre tid under dygnet i takt med att de ljusa timmarna blev fler. Så är inte fallet, skriver lätt snopna forskare i tidskriften BMC Biology.
Förmodligen finns någon fördel för humlorna med att sluta samla föda, exempelvis att samlas för att hålla värmen.
Myten om humlans flygförmåga
En långlivad myt om humlor är att de enligt fysiska lagar inte borde kunna flyga, och att det är en gåta att de flyger ändå.
Denna myt blev populär på 1930-talet när en aerodynamiker beräknade att humlan inte kan skapa tillräckligt med lyftkraft på grund av sina relativt små vingar, låga flyghastighet och tyngd. Men det är dock inget bevis på att de inte kan flyga. Det är ett bevis på att humlor inte kan glidflyga.
I verkligheten karakteriseras humlans flykt av en oscillerande vinge, som mer påminner om ett helikopterblad, än en flygplansvinge. Utöver det skapar humlevinges form och rörelsemönster en luftvirvel precis ovanför vingen och den ger upphov till ökad lyftkraft.
(TT)
Humlans temperaturfenomen:
Ett märkligt fenomen hos humlor är att de är ”varmblodiga”. De är i stånd att reglera kroppstemperaturen genom att förbränna fett och kolhydrater (socker från nektar). Aktiva humlor har en kroppstemperatur på 35?40 °C. Vid stor aktivitet kan temperaturen stiga över 40 grader.
Ska humlan kunna flyga måste temperaturen i bröstpartiet vara över 30 °C. En nedkyld humla måste därför ägna tid åt att värma upp sig så att den kan flyga.
Källa: Wikipedia