Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det krävs mer än bara en omställning i raketfart för att klara klimatmålet, enligt FN:s klimatpanel. Hör reporter Carl Elfström förklara i klippet. Foto: Simon Krona/SVT och Storyblocks

IPCC: Utan stor och omedelbar minskning av växthusgaser kommer vi inte klara 1,5 graders målet

Uppdaterad
Publicerad

Människans utsläpp av koldioxidutsläpp är på sin allra högsta nivå någonsin och den kurvan måste vända inom tre år, säger IPCC i den tredje delrapporten som släpptes idag. 

– Det är oroande att de globala utsläppen inte har börjat minska, säger Lars J. Nilsson vid Lunds universitet

I dag släppte FN:s klimatpanel rapporten ”Att begränsa klimatförändringen” och den slår fast att det är bråttom nu för att vi ska klara både 1,5- och 2-graders målen.  För det måste utsläppen börja gå ner före 2025. Och år 2030 bör utsläppen ligga på knappt hälften av dagens nivå för att klara Parisavtalets mål på 1,5 grader, skriver klimatpanelen i sammanfattningen för beslutsfattare.

Måste vända kurvan

Flera industriländer, däribland Sverige, har de senaste åren lyckats vända kurvan.  Men globalt har världens utsläpp av växthusgaser ökat med 12 procent sedan 2010.

Klimatkrisen

Hur ska världen då klara den här utmaningen att gå från fossila energikällor till förnybara?

Det finns fler positiva trender enligt IPCC. Kostnaden för teknik som möjliggör grön energi har sjunkit kraftigt. Solenergi är 85 procent billigare, vindkraft är 55 procent billigare och kostnaden för litiumjon-batterier är 85 procent mindre än vad de var år 2010. Det är en utveckling som kan gynna även utvecklingsländer.

Utvecklas och rädda klimatet

–Utvecklingsländer brukar hävda att de måste utvecklas först och sen minska utsläppen.  Men nu ser vi att fler u-länder tar på sig att minska utsläppen. Det innebär att den traditionella konflikten utveckling kontra rädda klimatet inte längre är lika tydlig som förut, säger Lars J. Nilsson som är professor i miljö- och energisystem vid Lunds universitet och författare till IPCC-rapportens kapitel 11 som handlar om industrin.

Klimatpanelen drar slutsatsen att ny sol- och vindkraft har potential att mest kostnadseffektivt kunna minska utsläppen till år 2030. De ger fyra gånger mer utsläppsminskningar än vad ny kärnkraft kan bidra med. Bland annat har den höga kostnaden för slutförvaring tagits med i kostnaden.

Cement, stål och plast

Dessutom uppmärksammas också att användningen av material som cement, stål och plast ökar i världen. De står för stora växthusgas-utsläpp.

– Vi skriver i vårt kapitel att man måste dämpa efterfrågan på de här materialen. De måste användas effektivare och återvinningen förbättras och vi behöver fossilfria råvaror till kemiindustrin, säger Lars J. Nilsson.

Ett annat sätt att minska koldioxidmängden i atmosfären är att fånga in den som vi redan har släppt ut eller att ta den direkt vid fabrikens skorstenar. Det är en teknik som kallas för koldioxidinfångning. IPCC har beräknat att det finns lagringsmöjligheter i jordens berggrund för sammanlagt 1000 gigaton växthusgaser. Det är mer än tillräckligt och skulle hjälpa oss att nå 1,5 graders målet. Men ännu har koldioxidinfångning bara införts i väldigt liten skala.

Stora behov av investeringar

– Det finns ett behov att skruva upp investeringar i förnybar energi, el- och transportinfrastruktur, energieffektivisering mm, säger Lars J. Nilsson.

IPCC skriver att investeringar i system som ska göra det möjligt för världen att klara 2-gradersmålet måste öka tre till sex gånger. Pengar och kapital finns. Men regeringar måste göra det enkelt och säkert att göra de här investeringarna.

–  Det räcker inte med forskning och innovation. Det är också viktigt med marknadsskapande åtgärder. Exempelvis minska risker med investeringar, bygga ut system för bättre återvinning och stärka elnäten, säger Lars J. Nilsson.

IPCC

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel of Climate Change) sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar.

Inom den pågående sjätte kunskapsutvärderingen (AR6) tar IPCC fram flera specialrapporter och delrapporter som sätter klimatförändringar, konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv

Huvudrapporten inom AR6 består av tre delrapporter samt en syntesrapport.

Den första delrapporten, ”Den naturvetenskapliga grunden”, publicerades i augusti förra året.

Den 28 februari 2022 publiceras den andra delrapporten, ”Effekter, anpassning och sårbarhet”.

Den tredje delrapporten ”Att begränsa klimatförändringen publiceras den 4 april  och syntesrapporten i september.

195 länder är medlemmar i IPCC.

Källa: SMHI

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet