Nu visar en ny studie att han bar på bakterien helicobacter pylori, mest känd som den bakterie som kan ge upphov till magsår. Möjligen mådde han ganska illa sin sista tid i livet.

Ända sedan Ötzis kvarlevor fraktades från glaciären där han påträffades och ner till forskningsinstituten har han undersökts, på längden och på tvären. Vad han bar med sig som utrustning, hur han dog och vilka gener han bar.

Över hela jorden

I den nya forskningsrapporten i tidskriften Science är det alltså hans bakterieflora man skrapat fram ur resterna av hans magsäck. Helicobacter pylori är en bakterie som funnits väldigt länge i människor och spridits över hela jordklotet, i olika varianter. Och att det finns regionala varianter av bakterien betyder att man kan rekonstruera migrationer, både nutida och i forntiden.

Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet, har läst studien och tycker den är spännande:

– Den form av bakterien som Ötzi har pekar genetiskt söderut och österut, kanske ända bort till Indien. Och det säger något om att Ötzi själv eller hans förfäder hade kopplingar åt det hållet. Att han, eller hans förfäder, var människor som migrerat till Europa ganska nyligen. Kanske var det bara något hundratal år tidigare.

– Och om man jämför Ötzi med olika stenåldersindivider i Anatolien, det nuvarande Turkiet, så är det Ötzi som sticker ut jämfört med andra europeiska fynd. Hans form av bakterien påminner mer om den hos individer vi funnit i nuvarande Turkiet.

Genetiska källan

Hur sannolikt är det att Ötzi faktiskt mådde dåligt av bakterien?

– Han kan eventuellt ha mått dåligt när han dog, men det är inte säkert. Det finns många som bär bakterien utan att utveckla magsår eller ha ont, säger Jakobsson.

Han och hans kolleger i Stockholm och Uppsala har nyligen själva publicerat en studie om stenåldersfynd de gjort i turkiska Kumtepe, nära platsen där antikens Troja en gång låg. De slår fast att Anatolien är en viktig källa till stenålderns genetiska uppsättning i Europa. Och det blir ytterligare en bekräftelse på teorin att det var människor som vandrade till Europa som införde jordbruket här, inte att den tidens européer såg den nya tekniken och skaffade sig en ny livsstil.

– Vi vet att den tidens Europa befolkades både av jägare och samlare, som funnits där länge, och av bönder som kom i två vågor av invandring. Ötzi eller hans förfäder kan ha tillhört den andra vågen som kom från Anatolien, säger Jakobsson.

Mer ”asiatisk än nordafrikansk”

I Science-rapporten framförs också tankar om att Ötzis uppsättning av helicobacter pylori var mer ”asiatisk” än dagens europeiska variant som är mer ”nordafrikansk”, och att det visar att den nordafrikanska inblandningen i genpoolen kommit efter Ötzis tid. Mattias Jakobsson är inte helt övertygad om resonemanget:

– De säger att så här såg det ut i Europa för 5.000 år sedan. Men eftersom vi bara har ett prov, från Ötzi, så vet vi inte. Han kan ha varit avvikande jämfört med de andra i sin närhet. Det genetiska landskap vi har idag kan ha sett nästan likadant ut på hans tid. Man ska kanske vara försiktig med att dra slutsatser av en enstaka individ, även om det är intressant förstås.