Det heta järnregnet beror på att planeten har en varmare och en kallare sida. Foto: ESO/M. Kornmesser

Järnregn över avlägsen planet

Uppdaterad
Publicerad
Med hjälp av ett väldigt stort teleskop har man lyckats iaktta när det regnar järn över en planet utanför vårt solsystem, en så kallad exoplanet. Den nya upptäckten breddar vår förståelse av atmosfärer.

För första gången har man observerat vad man tidigare bara kunnat föreställa sig utifrån fakta – att det regnar järn över gigantiska, upphettade exoplaneter.

Ett sådant metallregn beror på att dessa stora planeter är så pass varma att deras atmosfär innehåller järnånga. Men det krävs en annan nödvändig detalj – nämligen en skillnad i temperatur så ångan blir till kondens.

– Det är en spännande studie med väldigt starka resultat, ibland har sådana här studier av exoplaneters atmosfärer väldigt marginella resultat som man blåser upp, säger Markus Janson som är professor vid institutionen för astronomi på Stockholms universitet.

Gravitation skapar natt och dag

Planeten där detta fenomen observerats heter WASP-76b och ligger 640 ljusår bort. Denna har på grund av gravitationskraften en låst position i förhållande till stjärnan den cirkulerar runt, likt månen är låst till jordens gravitation.

Därmed har den alltid en sida vänd mot stjärnan vilket ger en varmare och en kallare sida, som kan liknas vid en ständig dag och en ständig natt.

På dagsidan av WASP-76b överstiger temperaturen 2400 grader, vilket är mer än tillräckligt för att järn i atmosfären ska bli till ånga.

Om natten regnar det järn

Forskare har frågat sig: Om temperaturen på den kallare sidan når under punkten då vätska eller fast form blir till gas, torde väl rimligtvis ångan omvandlas på den kallare sidan? 

I en ny studie publicerad i Nature kan forskare med största sannolikhet bekräfta denna teori. För första gången har man lyckats observera vad som skulle kunna beskrivas som ett regn av järn. 

Att detta fenomen ständigt förekommer möjliggörs av de starka vindar på över 5000 m/s som också uppmärksammats på planeten.

Järnregnet en lyckträff 

De stora teleskopen finns hos det europeiska sydobservatoriet, ESO, som är en organisation för astronomi Sverige varit med i sedan 1962.

Teleskopen designades egentligen i ett annat syfte, nämligen att söka efter planeter som liknar jorden, runt stjärnor som liknar solen.  

Men när teleskopen sattes i bruk insåg man att de var alldeles utmärkta för att studera atmosfären hos dessa gigantiska och upphettade exoplaneter.

Jordlika planeter är mycket mindre och kallare än planeter som WASP-76b, vilket också gör deras atmosfärer mycket svårare att studera.

Lär oss mer om atmosfärer

– Det finns två olika aspekter av detta, berättar Markus Janson, en är att det breddar vår förståelse av atmosfärer i allmänhet, den andra är att det i fråga om jorden är ett steg på utvecklingsbanan för att studera mer jordlika atmosfärer.

Även om vi på jorden inte är i närheten av att få en het metalldusch över oss kan detta ses som ett steg mot att förstå jordens atmosfär i olika scenarier, till exempel när det kommer till global uppvärmning.

Läs hela studien här.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer