Planeten blev så kall att nästan hela täcktes av is. Foto: TT

Jorden blev nästan en snöboll när kolet bildades

Uppdaterad
Publicerad

Vi eldar kol i många länder. För att värma oss, för att driva industrier. Det här är en viktig faktor bakom den globala uppvärmningen. Nu visar en ny tysk studie att det blev en omvänd drastisk klimatförändring när kolet bildades, för ungefär 300 miljoner år sedan. Planeten blev så kall att nästan hela täcktes av is.

Världen för ungefär 300 miljoner år sedan var en annan plats. Tidsepoken har fått namnet karbon, eftersom landytorna täcktes av enorma skogar som tog upp massor av koldioxid ur atmosfären. Det innebar till exempel att syrehalterna låg på kanske 35 procent, jämfört med 21 procent i dag, och detta i sin tur gjorde att det bland annat fanns nästan meterlånga trollsländor.

”En vacker illustration”

Men skogarna föll, förmultnade och förvandlades under årmiljoner till kol som blev liggande i tjocka lager under markytan. Koldioxiden hamnade också nere i marken och därför blev halterna av CO2 i atmosfären väldigt låga jämfört med i dag, kanske bara 100 ppm (parts per million) av alla gaser i atmosfären. I dag har vi ungefär fyra gånger så höga halter.

Forskaren bakom studien, Georg Feulner, vid Potsdams klimatinstitut i Tyskland, kallar det hela ”en riktig ironi”.

– Det är en vacker illustration till hur starkt fossila bränslen bidrar till dagens uppvärmning, att det den gången ledde till nästan total nedisning. En skön ironi, säger han.

TV: Se hur förvandlingen av jorden gick till

Supervulkaner kan ha gjort jorden grön

Han säger inte att det här var det enda skälet till att jorden nästan blev en snöboll. Det har nämligen hänt ett par gånger tidigare under jordens långa historia och kan också ha hängt samman med ändringar i jordaxelns lutning eller jordens bana runt solen. Men koldioxidens inflytande var påtagligt, säger studien.

Men om det alltså handlar om förhållanden för 300 miljoner år sedan, hur får man fram de här resultaten om vad luften bestod av? 

– Vi kan uppskatta halterna av koldioxid då utifrån kemisk bestämning av gammal mark eller botten som finns kvar i geologiska lager, eller utifrån fossil av växters blad från den tiden. Deras poröppningar skvallrar om CO2-halterna, säger Georg Feulner.

Hur har jorden då gått från att vara en snöboll till att åter bli grön och varm? Det finns olika idéer, men en vanlig misstanke är att våldsam geologisk aktivitet, från till exempel supervulkaner, sprutat ut så mycket aska i atmosfären att det blivit en växthuseffekt. Solvärmen har ”stängts in” under ett lock av partiklar och därmed har temperaturerna gått upp kraftigt igen, och isarna smält.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer