Världen för ungefär 300 miljoner år sedan var en annan plats. Tidsepoken har fått namnet karbon, eftersom landytorna täcktes av enorma skogar som tog upp massor av koldioxid ur atmosfären. Det innebar till exempel att syrehalterna låg på kanske 35 procent, jämfört med 21 procent i dag, och detta i sin tur gjorde att det bland annat fanns nästan meterlånga trollsländor.
”En vacker illustration”
Men skogarna föll, förmultnade och förvandlades under årmiljoner till kol som blev liggande i tjocka lager under markytan. Koldioxiden hamnade också nere i marken och därför blev halterna av CO2 i atmosfären väldigt låga jämfört med i dag, kanske bara 100 ppm (parts per million) av alla gaser i atmosfären. I dag har vi ungefär fyra gånger så höga halter.
Forskaren bakom studien, Georg Feulner, vid Potsdams klimatinstitut i Tyskland, kallar det hela ”en riktig ironi”.
– Det är en vacker illustration till hur starkt fossila bränslen bidrar till dagens uppvärmning, att det den gången ledde till nästan total nedisning. En skön ironi, säger han.
TV: Se hur förvandlingen av jorden gick till
Supervulkaner kan ha gjort jorden grön
Han säger inte att det här var det enda skälet till att jorden nästan blev en snöboll. Det har nämligen hänt ett par gånger tidigare under jordens långa historia och kan också ha hängt samman med ändringar i jordaxelns lutning eller jordens bana runt solen. Men koldioxidens inflytande var påtagligt, säger studien.
Men om det alltså handlar om förhållanden för 300 miljoner år sedan, hur får man fram de här resultaten om vad luften bestod av?
– Vi kan uppskatta halterna av koldioxid då utifrån kemisk bestämning av gammal mark eller botten som finns kvar i geologiska lager, eller utifrån fossil av växters blad från den tiden. Deras poröppningar skvallrar om CO2-halterna, säger Georg Feulner.
Hur har jorden då gått från att vara en snöboll till att åter bli grön och varm? Det finns olika idéer, men en vanlig misstanke är att våldsam geologisk aktivitet, från till exempel supervulkaner, sprutat ut så mycket aska i atmosfären att det blivit en växthuseffekt. Solvärmen har ”stängts in” under ett lock av partiklar och därmed har temperaturerna gått upp kraftigt igen, och isarna smält.