Illustration av hur 55 Cancri e:s inre kan se ut. En yta av grafit som omger ett tjockt lager av diamant, ett lager av kisel-baserade mineraler och en kärna av smält järn. Foto: Haven GiguereVisa alla (2)
Visa alla (2)

Möjlig diamantplanet funnen

Publicerad

Astronomer har gjort nya upptäckter som tyder på att en stenig planet, som är dubbelt så stor som jorden och kretsar runt en närliggande stjärna, möjligen kan vara en diamantplanet.

– Det här är vår första glimt av en stenig värld med en helt annan kemisk miljö än här på jorden. Planetens yta är förmodligen täckt av grafit och diamant snarare än vatten och granit, säger forskaren Nikku Madhusudhan, fysiker och astronom vid Yale University i USA.

55 Cancri e, som den kallas, har en radie två gånger så stor som Jordens och en massa åtta gånger större, vilket gör den till en så kallad ”superjord”. Planeten är en av fem som kretsar kring stjärnan 55 Cancri som i sin tur liknar vår sol.

Även om planeten skulle bestå av diamant så kommer det förmodligen inte bli fråga om att hämta hem några exemplar, eftersom 55 Cancri e ligger ungefär 40 ljusår härifrån, men du kan se stjärnan med blotta ögat i stjärnbilden Kräftan.

Ett år på 18 timmar

– Den här superjorden kretsar runt sin sol med superfart – ett år varar bara i 18 timmar, i motsats till Jordens 365 dagar. Den är också otroligt het, med en temperatur på över 2000 grader Celsius, så det är långt ifrån en beboelig värld.

– 55 Cancri e rapporterades in redan 2004 med hjälp av radialhastighetsmetoden. Men för ett år sedan lyckades astronomerna för första gången observera planeten passera framför stjärnan och kunde därmed mäta planetens radie, genom att analysera hur mycket stjärnljus som försvann vid passagen, säger Alexis Brandeker, astronom vid Stockholms universitet.

Med den nya informationen, uppskattningar om planetens massa och med hjälp av modeller som kan visa hur planeten ser ut inuti kunde forskarna jämföra alla möjliga kombinationer av grundämnen och sammansättningar som kan finnas på planeten. På så sätt kunde de ta fram olika modeller för hur den kemiska miljön kan se ut och vilka specifika egenskaper planeten kan ha. Att det är en diamantplanet är alltså en möjlighet, inte en nödvändighet.

Tre jordmassor av diamant

– Eftersom man antog att den steniga planeten hade en kemisk miljö som liknar jordens så trodde man att 55 Cancri e hade en stor del överhettat vatten (vatten som tack vare övertryck hettats upp till över 100 grader utan att förångas). Men våra nya resultat visar att planeten inte har något vatten alls, säger Nikku Madhusudhan.

Nej, den tycks framförallt bestå av kol (som då skulle kunna vara i form av grafit och diamant), järn, kiselkarbid, och kanske vissa silikater. Enligt studien skulle det vara möjligt att så mycket som en tredjedel av planetens massa – motsvarande cirka tre jordar – är diamant. Den är alltså inte speciellt lik Jorden.

– Vår planet har till skillnad från 55 Cancri e ett syrerikt inre, med extremt lite kol – mindre än en del av tusen i massa, säger geofysikern och medförfattaren Kanani Lee, vid Yale University.

Kan förändra forskarnas teorier

– Den här kolrika superjorden och våra nya resultat innebär att vi inte längre kan anta att avlägsna, steniga planeter har liknande kemiska beståndsdelar, ett liknande inre eller liknande atmosfär som jorden – och eventuellt liv där behöver inte se ut som det liv vi är vana att se, säger Nikku Madhusudhan.

Det här är första gången som astronomer har identifierat en eventuell diamantplanet runt en solliknande stjärna. Men det är kanske inte sista gången.

– Den här superjorden av diamant är sannolikt bara en av många upptäckter som väntar oss när vi börjar utforska planeter runt närliggande stjärnor, säger David Spergel, professor i astronomi vid Princeton University.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer