Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna delar årets kemipris. Foto: Japan Prize Foundation

”Det här är genteknikens andra revolution”

Uppdaterad
Publicerad
ANALYS ·

Det var aldrig någon tvekan om att den så kallade gensaxen skulle få ett Nobelpris. Den enda oklarheten var möjligen om det skulle bli ett pris i kemi eller medicin.

Per Snaprud

Per Snaprud

Vetenskapsreporter

Äntligen händer det! Vid lunchtid utgick en blixtexpedition från Umeå universitet för inköp av champagne. Glädjeyran beror på att en av årets pristagare, Emmanuelle Charpentier, arbetade där när hon år 2011 beskrev vetenskapen bakom en metod som har revolutionerat livsvetenskaperna: Crispr-Cas9, även känd som gensaxen.

Emmanuelle Charpentier, som numera leder ett stort forskningsinstitut i Berlin, delar priset med Jennifer Doudna vid University of California i USA.

Tarmbakterie fick gen från groda

Molekylärbiologin är en relativt ung vetenskap. Det första genombrottet i konsten att klippa och klistra i gener kom på våren år 1974. Då rapporterade forskare i USA att de hade lyckats stoppa in en bit dna från en groda i arvsmassan hos en tarmbakterie. Bedriften väckte hopp om nya läkemedel – men också oro för vad som skulle kunna hända om människan började manipulera det biologiska arvet.

Oron blev så stor att forskare samlades till ett möte i den kaliforniska badorten Asilomar och enades om ett moratorium. De skulle avstå från vissa experiment i väntan på bättre kunskap om eventuella risker. Initiativet berodde delvis på att forskarna ville förekomma politiska regleringar i form av lagar.

Verktyg var opraktiska

I hela världen utbröt en debatt om vad som då kallades hybrid-dna. Under flera år var ämnet hett stoff på ledarsidor i svenska tidningar. Det är intressant att läsa de gamla artiklarna med tanke på vilka hopplöst opraktiska verktyg den tidens biologer hade till sitt förfogande. Många av de genetiska förändringar som dagens molekylärbiologer klarar snabbt och lätt var då i praktiken omöjliga. Den stora skillnaden är Crispr-Cas9.

Feng Zhang blev utan medalj

Tekniken bygger på ett slags minne i bakteriers immunförsvar. Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna byggde sin gensax av virusminnet tillsammans med proteiner som bakterier använder för att klippa sönder arvsmassan hos inkräktande virus. I provrörsförsök kunde de programmera gensaxen till att klippa av dna-molekyler på exakt rätt ställe. På klippstället är det sedan lätt att skriva om livets kod.

En av forskarna som visade att metoden även fungerar i celler hos däggdjur heter Feng Zhang och arbetar vid Broad Institute i USA. Han har varit inblandad i en mängd patentstrider om den värdefulla Crispr-tekniken med årets båda pristagare. Men själv fick han alltså inget Nobelpris.

Kinesiska tvillingar fick ny gen

I dag används Crispr-Cas9 och snarlika metoder i tusentals forskningslaboratorier och företag runt om i världen. Den har lett till växtsorter som motstår mögel, skadedjur och torka. Inom medicinen pågår ett trettiotal kliniska försök med att ta fram nya behandlingar mot bland annat cancer. Och för snart två år sedan kom nyheten om att den kinesiske forskaren He Jianku använt Crispr-Cas9 till att genförändra ett tvillingpar för att göra dem motståndskraftiga mot hiv.

En enig forskarvärld fördömde hans sätt att förändra arvsamssan hos människor så att förändringen kan föras vidare till kommande generationer.

Den första oron var överdriven

En historisk ironi var att nyheten om de genförändrade tvillingarna Lulu och Nana kom dagen innan forskare skulle samlas till ett internationellt möte i Hongkong för att diskutera riskerna med att använda Crispr-Cas9 till att genförändra människor. Flera av deltagarna vid mötet i november 2018 ville ha ett moratorium liknande det som beslutades i Asilomar år 1975.

Farhågorna från Asilomar visade sig senare vara överdrivna. Men sedan dess har gentekniken gjort enorma framsteg. Crispr-Cas9 är ett av de största. Och därmed har några av spekulationerna från den kaliforniska badorten blivit aktuella på nytt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.