Vetenskap

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Forskaren om strandläget: ”Där hade inte jag velat bo”

Uppdaterad
Publicerad

Tänk om och gör om. Det är rådet från anpassningsforskaren Lisa Schipper för att Sverige ska kunna öka sin motståndskraft mot klimatförändringar.

– Förut har vi bara tänkt på vad vi gör, inte hur vi gör det. Nu pratar man om transformativ anpassning i alla stora klimatförhandlingar, säger hon.

Om mindre än 30 år ska EU bli helt anpassat till de oundvikliga konsekvenserna av klimatförändringarna. För att möta behovet av klimatanpassning i Sverige finns drygt 500 miljoner kronor att söka hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Tillsammans har Sveriges kommuner ansökt om mer än 800 miljoner.

– Jag vet inte om politiker förstår hur radikal anpassningen behöver bli, säger Lisa Schipper som är professor i utvecklingsgeografi på universitetet i Bonn och som bidragit till flera av IPCC:s rapporter.

Grönområden, översvämningsvallar och svalkande fontäner är alla exempel på synliga klimatanpassningar i Sverige. Syftet är att säkra våra hem, vår hälsa och mat vid katastrofer som översvämningar och värmeböljor. Men för att göra våra samhällen motståndskraftiga inför värre scenarion, som den senaste rapporten från IPCC förutspår, så behöver vi tänka längre än så, visar Lisa Schippers forskning.

Tre steg till omvandling

Inom klimatanpassningsforskningen talar man om tre dimensioner av anpassning: Resilience, transit och transformative. Där resilience handlar om förändringar med ett mer kortsiktigt perspektiv och transformative ett mer långsiktigt.

Resilience klimatanpassning kan innebära att måla vita tak på ett äldreboende för att ge svalka. Medan transit kan innebära en ombyggnation av äldreboendet som gör att luftgenomströmningen blir bättre och värmeupptaget mindre. 

Det sista och mest långsiktiga klimatanpassningen transformerar, alltså omvandlar, hela idén om ålderdomshemmet. Här kan det bli aktuellt att flytta hela verksamheten till en annan plats.

– Vi får inte tänka som vi alltid har tänkt. Vi måste fråga oss om vissa platser är hållbara att bo kvar på och om vi ens ska odla grödor som är känsliga för värme, säger Lisa Schipper.

Lyckad transformativ anpassning i Bangladesh

Utvecklingsländer släpper ut minst växthusgaser men är ofta de som drabbas värst av klimatförändringar. Det här har tvingat flera av dem till stora samhällsförändringar och på så vis blivit världsledande inom klimatanpassning.

I Bangladesh, som ofta råkar ut för allvarliga översvämningar, har djurägare bytt ut sina höns mot ankor. Till skillnad från höns så kan ankor simma – men de ger fortfarande ägg och kött. 

Bland åtgärderna finns även flytande sjukhus.

Källa: Wikipedia

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.