Anhängare av olika dieter tvistar om fett eller socker är mest skadligt för oss. Efter att SVT visade filmen ”Fett eller socker” i Vetenskapens värld svarade kostforskarna Mai-Lis Hellénius och Ulf Risérus på SVT.se-besökarnas frågor.

Här kan du läsa frågorna och svaren:

Anonym: Är man benägen att äta mer mat om man inte har med något fett i sin kost?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Bra fråga! Ja, fett har en mättande funktion, så vissa kan nog äta mera, om man tar bort för mycket fett. Vi måste äta de s.k. essentiella/livsnödvändiga fetterna som finns i t.ex. oljor, nötter, mandel och feta fisk. Så helt fettfattigt är ingen bra idé.

Diana: Vad ska jag satsa på att äta som tränar 3-5 dagar i veckan? Kolhydrater eller fett? 

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Bra och vanlig fråga! Satsa på både fett och kolhydrater, men av bra kvalitet, dvs fett från oljor, avokado, feta fiskar, nötter och mandel och ”långsamma” kolhydrater i grovt bröd, ärtor, bönor, frukt och grönt. Det brukar ge de bästa resultaten.

Anders: Är 5:2 metoden skadlig?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Anders!

Nej, oftast är den inte farlig om man är frisk i grunden. Det som händer är att man äter färre kalorier och går ner i vikt, om man inte överkompenserar och äter mer de övriga dagarna (5). Man bör fundera över innan man börjar, om det kanske är så att man borde öka den fysiska aktiviteten istället. 

Izabella: Funkar verkligen de ensidiga kosterna för kroppen ? Hur kommer det sig att en del har snabbare omsättning? Kan maten ändra på matomsättningen och vilken i så fall ?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Izabella! Din fråga är bra! Precis som vi hörde i programmet är ensidiga dieter inte bra för hälsan på sikt. Människan är allätare och vi behöver äta ganska mycket och varierat för att må bra och hålla oss friska. För att klara det, utan att gå upp i vikt, måste vi vara regelbundet fysiskt aktiva.

Anna: Jag tränar för närvarande 4-5 gånger i veckan och är angelägen om att gå ner i vikt. Flera av mina vänner har börjat med LCHF och är ”frälsta”. Efter ha sett deras resultat har jag också blivit sugen, men efter kvällens program har jag självklart börjat tvivla.. Vad säger ni om en mer ”liberal” variant av LCHF?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Anna! Om LCHF innebär att man drar ner på snabba kolhydrater som lösgodis, vitt bröd, söta drycker och istället äter mera nötter, mandlar, tar lite mera olja till matlagningen etc, så är det en bra och hälsosam variant. Men, om man tar bort frukt och allt bröd och ersätter med ost, smör, bacon t.ex., då blir det skadligt för hälsan på sikt, även om man går ner i vikt. Balanserad mat och mera rörelse är det bästa. Lycka till!

Abdi: Socker blir fett ! Hur ? 

Ulf Risérus, kostforskare: Ja när intaget av socker är högt och i brist på fett kan socker omvandlas till fett i celler (i cytosolen) i lever och fettväv

jens: Förstår inte riktigt vad slutsatsen blir av denna filmen. Att enbart äta socker eller kolhydrater är lika dåligt som att enbart äta fett, men fett och socker tillsammans är ännu sämre? Vad blir det kvar att äta då? :P

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Jens!

Bra fråga! Slutsatsen i filmen är bra. Vi blir överviktiga av för mycket socker OCH fett, samt bristen på rörelse. Man pratade dock inte så mycket om att det finns bra och dåliga kolhydrater, liksom bra och dåliga fetter. Vi behöver grönsaker, frukt och fibrer, men inte rent socker i godis t.ex och vi måste ha i oss bra omättade fetter som t.ex. matoljor och feta fiskar, men bör snåla på mättade fetter och undvika transfetter.

Per-Arne: Jag har typ 2 diabetes och min läkare sa att om inte blodsockret går ned så blir det sprutor. Jag har tagit bort potatis,pasta,ris,godis osv i min kost. men fuskar ibland med bröd och frukt samt grönsaker. Jag mår väldigt bra, känner mig skärpt och blir inte trött efter lunchen på jobbet, speciellt under möten är jag pigg. Dock går jag inte ned i vikt Är jag på rätt väg? Blodsockret är helt ok och ruskigt stabilt

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Per-Arne!

Jag tycker det låter som du gjort en väldigt fin förändring av dina matvanor. Minns också att det oftast är viktigare hur mycket vi rör oss än vad vi väger. I filmen poängterar man med rätta det viktiga i att ha muskler. Om du har fina blodfetter (det kollar din läkare säkert), så är du nu inne på rätt väg. 

Ulf Risérus, kostforskare: Hej har haft teknikproblem men är nu igång

Frukt: Hur bra/dålig är bröd som föda?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej! Bra fråga eftersom vi äter mycket bröd i Sverige. Det är stor skillnad på bröd och bröd. Vitt bröd ger lätt ett högt blodsocker (högt glykemiskt index=GI) och mättar inte så länge. Ett grovt fullkornsbröd ger inte alls samma blodsockerstegring (lågt GI) och ger en bättre och mer långvarig mättnadskänsla. Så svaret är att bröd kan vara både bra och dåligt.

Liza: Hur går det med fem två studien? Den som pågår ett halvår i sverige

Linus Brohult, SVT Vetenskap: Vi kommer att ta upp den i kommande reportage, redan senare i vår, i Vetenskapens värld. /Linus Brohult, SVT Vetenskap

Hemlig: Frukt innehåller mest fruktsocker. Lite vitaminer. Det finns mer vitaminer i ett ägg än i en frukt. I ägget finns inget socker. Socker höjer insulinet. Insulinet är kroppens mest fettalstrande hormon. Fruktsocker ger fettlever enligt många av dina läkarkollegor. Vad svarar du. 

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej! Det är stor skillnad på frukt och frukt vad gäller såväl innehåll av snabba sockerarter som fibrer, vitaminer och andra bioaktiva substanser. De flesta svenskar äter för lite frukt. Vi bör dra ner på rent socker i lösgodis och söta drycket t.ex., men däremot bör många äta mera frukt. Stora mängder socker ger fettlever – främst hos individer som redan är överviktiga och har dålig kondition. Mättade fetter från smör t.ex. ger också leverförfettning, medan fleromättade fetter från solrosolja t.ex, kan minska leverförfettning. 

Cissi: Vad tror ni om 5:2 dieten

Ulf Risérus, kostforskare: Dieten kan säkert fungera för personer med fetma och vill gå ned i vikt. Dieten är ett (av flera sätt) sätt att minska sitt totala kaloriintag (vilket leder till viktminskning) och därmed även blodsockret om det är förhöjt (tex vid diabetes). Finns dock väldigt få studier på dietens hälsoeffekter på människa, inte minst som varat lite längre tid så vi vet ännu inte så mkt, och den passar säkerligen inte alla.Tex hos äldre med låg muskelmassa och som ej har fetma kan den tänkas minska muskelmassan. Hos unga individer är den också osäker. Fler studier behövs, är en intressant diet. Viktigt med en diet är att den fungerar långsiktigt.

Markku: Jag förstod aldrig varför insulinhalten gick upp för personen som bara åt fett i programmet. Det sägs ju att det vitsen med att äta fett, att sänka insulinhalten. Är denna reaktion personlig, och kanske inte gäller alla?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Markku! Bra fråga. Vi fick aldrig någon riktigt bra förklaring. Men, det såg ut som mycket av fettet som Xand åt var mättat och man vet att mättat fett försämrar insulinkänsligheten. Det som då händer är att bukspottkörteln försöker kompensera genom att producera mera insulin. Jag skulle tro att det var förklaringen. Vi vet idag att det är stor skillnad på fett och fett. Det handlar mycket om att välja rätt sort (omättat före mättat).

Arnedms: Finns det något program planerat för LCHF-dieten

Linus Brohult, SVT Vetenskap: Vi sände för knappt ett par år sedan ett program om en grupp diabetiker som testade LCHF-diet, ett program gjort av Ann Fernholm. I nuläget har vi inga nya fördjupningar i ämnet inplanerade, men därmed inte sagt att ämnet kan återkomma så småningom, dock inte i den närmaste framtiden. /Linus Brohult, SVT Vetenskap

Sofia: Hej! LCHF rekommenderas ofta till diabetiker, men om det stämmer som detta inslag visade att fettdieten kraftigt försämrar insulinproduktionen, låter det ju som man borde avråda diabetiker för denna typ av diet?

Ulf Risérus, kostforskare: Viktigt att komma ihåg att tv-programmet var ett experiment, ej en vetenskaplig studie och var dessutom två mkt extrema typer av dieter (ytterligheter av dessa koster) som ej är direkt jämförbara med verkligheten. Det kan dock peka på att en alltför ensidig diet oavsett riktning inte är hälsosam. LCHF diet som är av betydligt måttligare slag, dvs som inte innehåller enbart fett utan även en del kolhydrater, tillräckligt med fibrer, grönsaker samt protein och fett även från vegetabilier, fisk mm, ej är jämförbar med den extrema fettdieteten som sågs i inslaget. En ”mild” lågkolhydratkost kan vara gynnsam för en del personer med diabetes enligt nyare forskning. Men även en lågfettdiet (dock ej heller den så extrem som i inslaget) som har länge använts i behandlingen av diabetes värdlen över och fungerar för många. Finns flera alternativ således.

Gunilla: Har varit överviktig i hela mitt liv. Bantat och ”gått på” alla trender i bantningsväg men blir bara mer och mer stressad. Jag går ner 2 kg men går senare upp 4 kg istället. Läser om alla framgångssagor i tidningarna och känner mig så misslyckad. Vad är det bästa? Hur ska jag göra?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Gunilla! TACK för din fråga. Bra och viktig! Först av allt; glöm skuld och dåligt samvete. Vi har väldigt olika lätt att gå upp i vikt. Genetiken, eller arvet, gör oss så olika känsliga för det moderna livet. Det är verkligen inte lätt för oss männsikor idag. Vi har inte längre kroppsarbeten och maten finns överallt omkring oss och den är kaloririk. Fundera över om det är maten, rörelsen eller kanske stressen som är största boven i ditt liv. Försök hitta något litet som du kan förändra till det bättre. Välj något väldigt konkret som t.ex. att promenera 10 min mer varje dag eller att äta på mindre tallrikar. Strunta sen i vågen och mät midjemåttet istället. Låt det ta tid och gläds åt varje litet framsteg. Sätt dig ner med papper och penna och fundera över varför det inte gått så bra tidigare. Ge inte upp! Minns också att för hälsan är det bättre att vara lite rund och rörlig än smal och stillasittande. Lycka till!

Johan R: Mycket bra program. Kan man säga att programmets slutsatser stöder balanserade dieter som t ex medelhavsdieten (och motion)?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Johan!

Jag håller med dig om att programmet var bra och balanserat. Ja, vi vet idag att det matmönster som man brukar kalla ”medelhavsmat” med mycket grönsaker och frukt, bönor, olivolja, nötter, mandel, skaldjur, fisk och kyckling t.ex. är mycket hälsosamt. I de helt nyligen uppdaterade Nordiska näringsrekommendationerna, där 100 forskare gick igenom all nytillkommen kostforskning, fann man att gammaldags medelhavsmat minskar risken för alla våra stora folkshälsoproblem.

Gunilla: Har varit överviktig i hela mitt liv. Bantat och ”gått på” alla trender i bantningsväg men blir bara mer och mer stressad. Jag går ner 2 kg men går senare upp 4 kg istället. Läser om alla framgångssagor i tidningarna och känner mig så misslyckad. Vad är det bästa? Hur ska jag göra?

Ulf Risérus, kostforskare: Strunta läs löpsedlar mm, de förvirrar oftast mer än hjälper. Gå till din leg dietist och lita på henne/honom och tillsammans kan ni se vilket kost som passar bäst föpr dig och att du får en balanserad kost som är hälsosam även på sikt men som även hjälper dig hålla vikten stabil. Undvik extrema dieter, de funkar sällan i längden. Försök hålla dig till en kost en längre tid, ha lite tålamod och titta ej enbart på vågen utan mät midjan ta blodprover för att kolla dina värden mm. Allt handlar ej om vikten, tänk på det. Motionera regelbundet.

Jonas: Ljust bröd som är osockrat. Inte heller bra?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej Jonas! Ljust vitt bröd ger oftast ett relativt högt blodsocker (högt GI) även om inget extra socker är tillsatt. Men, det finns idag ljust bröd med mycket fibrer i. Bra att läsa på innehållsdeklarationen. Så lite socker som möjligt och så mycket fibrer som möjligt.

Anonym: Är det individuellt vilken slags kost som är nyttigast för våra kroppar?

Mai-Lis Hellénius, kostforskare: Hej!

Bra fråga! Det finns ingen kost som passar perfekt för alla och i alla olika situationer, men det finns en gemensam grund att utgå ifrån. I de nya Nordiska näringsrekommendationerna finns den grunden beskriven. Sök på Livsmedelsverkets hemsida efter NNR5. 

Anonym: Vilket är det perfekta värdet att ligga på i fettprocent på kroppen om man är kvinna? Är det bättre eller sämre att ligga i underkant (än i mitten eller överkant) för vad som anses bra/ normal fettprocent i kroppen?

Ulf Risérus, kostforskare: Perfekt värde finns ej ännu, viktigare är var fettet sitter. Är hälsosammare med en utspridd fettprocent så att säga än om fettet sitter på magen eller i levern. Därför är mått som midja-stuss-kvot, midjemått, bukhöjd viktigare hälsomått. 

Linus Brohult, SVT Vetenskap: Hej! Chatten har hållit på en timme nu och det är dags att runda av. Det har kommit in väldigt många frågor, och alla har inte hunnit få svar, men vi tackar för alla frågor, och Mai-Lis och Ulf som försökt skriva kloka svar. Tack! /Linus Brohult, SVT Vetenskap

Hemlig: SBU:s rapport visar att vi kan äta gott om mättade fetter. Vad säger du om det. Och utan att det är skadligt på sikt. 

Ulf Risérus, kostforskare: Detta har inte SBU direkt tittat på än, de har tittat på dieter för viktminskning hos personer med fetma och dieter för personer med diabetes. Vid viktminskningsdieter och bantning tycks typen av fett spela mindre roll, då kan man äta mer mättade fetter då det används som energi i hög grad då energiintaget är lägre. Men på längre sikt är det mer oklart, dvs hos viktstabila personer. Huruvida mättat fett är oskadligt eller ej beror helt på vad det jämförs med, jämförs det med socker är det ofarligt (kanske i vissa fall bättre, beroende på kosten i övrigt och vilka livsmedel som konsumeras, se nedan), jämförs det däremot med ett lite högre intag av omättade fetter från växtoljor och fet fisk är de oftast mindre gynnsamma när det gäller risk för hjärtkärlsjukdom . Andra nyare studier än SBU pekar på att viktigaste är inte att undvika mättade fetter helt utan att se till att ha en balans med tillräckligt omättade fetter, tex har det nyligen visats att sk medelhavskost med tillägg av mkt omättade fetter (och mindre mättade) minskar risken för hjärkärlsjukdom. Är komplext att studera detta, då vi även vet att olika mättade fetter kan ha olika hälsoeffekter (bla beroende på vilka livsmedel de förekommer i), mer forskning behövs således som alltid.