Kvinnor tenderar att undvika tävlingsmoment på arbetsplatsen i högre grad än män. Tävlingsmoment som skulle kunna gynna dem karriärmässigt. Mattias Sutter, gästprofessor på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet ville tillsammans med kollegan Loukas Balafoutas vid universitetet i Innsbruck undersöka konsekvenserna av könskvotering.
– Det finns omfattande belägg för att kvinnor är mindre benägna än män att välja konkurrens, om de kan undvika den. Detta faktum bidrar till sämre befordringsmöjligheter för kvinnor och lägre löner. Syftet med vår studie var att undersöka om kvotering kan minska eller till och med ta bort klyftan mellan könen vad gäller tävlingsviljan, berättar Sutter.
Särbehandling gav resultat
Inför experimentet delades försökspersoner slumpvis in i grupper av lika många män och kvinnor. Därefter tilldelades de uppgiften att utföra en sifferövning på tid. Forskarna delade in experimentet i fem olika förutsättningar: en utan någon kvotering och fyra med olika typer av kvoteringsmetoder.
Och att kvotering hjälpte tjejerna fram, var alldeles tydligt. Resultatet visade att kvinnorna som ville tävla i gruppen utan någon påverkan alls, var hälften så många som de tävlingsinriktade männen.
I grupperna med de olika kvoteringsmetoderna visade kvinnorna betydligt större vilja att delta. När kvinnorna var starkt gynnade, så såg man dessutom att effekten var särskilt stor. Intressant nog så påverkades varken männen eller det totala poängresultatet i övningarna. Något som pekar på att insatser för att främja kvinnor har en övergripligt positiv effekt, menar forskarna.
Ingenting negativt med kvotering hittades
Avslutningsvis genomfördes även en gruppövning bland deltagarna för att se om samarbetsförmågan påverkades av kvoteringen i ett senare skede. Något som skulle kunna ha betydelse och leda till en minskad effektivitet i en arbetsgrupp. Forskarna hittade till deras förvåning ingenting som pekade åt det hållet.
– Vår studie är nyskapande av två anledningar. För det första har vi granskat ett antal olika former av kvotering, medan tidigare studier har begränsats till en metod. Vår bredare ansats gör att vi kan jämföra de olika metoderna. För det andra är vi först med att ha undersökt beteendet i gruppen en tid efter inkvoteringen.
– Positiv särbehandling av kvinnor kritiseras ofta för att det främjar relativt svaga kvinnor – en fördom som vi bestämt kan avfärda ? och inte minst att det kan skada samarbetsviljan i ett senare skede. Vår studie visar att det inte förekommer några negativa följdeffekter av kvoteringen vad gäller förmågan till samarbete och samordning, avslutar Matthias Sutter.
Annelie Larsson
SVT Vetenskap