Kostråd kan göra svenskarna feta

Kostråden om lite fett i maten kan ha bidragit till fetma-och diabetesepidemin i världen.

Livsmedelverkets råd om att äta mindre fett har fått oss svenskar att kraftig minska konsumtionen av smör och standardmjölk. Samtidigt lägger vi allt mer ris och pasta på tallriken. Just sådana kostförändringar kan ha bidragit till vår fetma, menar en amerikansk framstående kostforskare.

– Här i USA har konsumtionen av kolhydrater, speciellt snabba kolhydrater och socker ökat ordentligt i befolkningen. Det sammanfaller med en dramatisk ökning i antalet fall av fetma och typ 2-diabetes (även kallat åldersdiabetes). Jag tror att kampanjen för en lågfettskost, rik på kolhydrater, har slagit tillbaka och att den kan ha bidragit till fetma- och diabetesepidemin i USA, säger Frank Hu, professor i nutrition och epidemiologi vid Harvard Schoolof Public Health i USA.

Vetenskapens värld granskar på måndag den 12 september de kostråd som vården länge har förespråkat för typ 2-diabetiker. Råden som de har fått – att äta lite fett och mycket kolhydrater – vilar på en bräcklig vetenskaplig grund, visar Vetenskapens värld. Många diabetiker vittnar också om att sjukvårdens kostråd inte hjälper dem.

Rädslan för mättat fett
Forskarvärlden fick på allvar upp ögonen för det mättade fettet när en amerikansk forskare började undersöka sambandet mellan kosten och risken att dö i hjärtinfarkt i sju olika länder, bland annat Finland, Grekland, USA och Japan. Under mitten av 1960-talet fann han att i länder där invånarna åt mycket mättat fett, som i USA och Finland, var risken att dö i hjärtsjukdom högre.

Samtidigt visade andra vetenskapliga studier att mycket smör och grädde i maten verkade öka halten av det onda kolesterolet. Eftersom kolesterol är en av komponenterna i blodproppar, drog forskarna den logiska slutsatsen att mättat fett slammar igen blodkärlen.

I västvärlden ledde detta till stora kampanjer där myndigheter som svenska Livsmedelsverket varnade för det mättade fettet. Eftersom fett dessutom är kaloririkt gav myndigheterna rådet att max 30 procent av vårt energiintag skulle vara fett, och max 10 procent fick vara mättat fett.

Bräcklig vetenskaplig grund
Sedan lågfettskosten spreds över världen har forskare satsat mycket pengar på att bekräfta det mättade fettets farlighet. Men egentligen utan framgång. 2009 gjorde Världshälsoorganisationen, WHO en genomgång av forskningen på området och hittade då inget samband mellan mängden mättat fett i kosten och hjärtsjukdom. Den amerikanska studien från 1960 höll för dålig kvalité för att räknas i genomgången.

I Vetenskapens värld på måndag får vi följa en grupp typ 2- diabetiker på matlagningskurs där de får lära sig att skära ner på kolhydrater i kosten. För att lyckas med det och för att bli mätta lär de sig att blanda in mycket fett i maten. När de blir sugna på sötsaker uppmanas de att äta en sked bregott.

Många ryggar tillbaka för det rådet eftersom läkare har sagt att fett är speciellt farligt för just typ 2-diabetiker. Åldersdiabetiker löper extra stor risk att avlida i hjärtinfarkt och bör därför, har man resonerat, vara extra försiktiga med mättat fett.

Men färska forskningsstudier visar att socker och vitt mjöl sannolikt är värre för hjärtat än mättat fett. Ett exempel är en dansk studie från 2010 där de som åt mer snabba kolhydrater och mindre mättat fett ökade sin risk för hjärtinfarkt med 33 procent. Den och andra studier tyder på att det är mer hälsosamt att äta bregott än godis.

Ann Fernholm, SVT Vetenskap

Typ 2-diabetes

Visa

Typ 2-diabetes (åldersdiabetes) är en av Sveriges största folksjukdomar med cirka 300 000 drabbade. Diabetiker löper 2-3 gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt.

Höga blodsockret skadar också kroppens tunna blodkärl, vilket påverkar ögon och njurar. Vissa diabetiker blir i längden blinda, andra behöver dialys. En annan följdsjukdom är svårläkta bensår, som kan leda till amputation av fötter och ben.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer