Om allt går som det ska kommer forskargänget att för första gången kunna göra mätningar på krokodiler som rör sig fritt och inte är påverkade av människans närvaro.

– Vi hoppas att få unik information om funktionen av deras avancerade hjärt-kärlsystem, säger Michael Axelsson, professor i zoofysiologi vid Göteborgs universitet och en av de svenska deltagarna.

Totalt är det tolv forskare från fem länder som deltar i projektet, som startades i slutet av november och kommer att pågå i ett 40-tal dagar.

Nästan alla tidigare mätningar har varit korttidsmätningar i laboratorium där djuren har varit instrumenterade med katetrar kopplade till mätutrustning.

Äta och slöa

Den här gången kommer krokodilerna att befinna sig på ett stort inhägnat område ett par timmar norr om Johannesburg. Dom kommer att slippa se forskarna som i stället sitter längre bort och studerar krokodilernas aktiviteter via ett antal övervakningskameror.

– Krokodilerna ska få göra det en krokodil gör, det vill säga att ligga och slöa, dyka och äta, säger Michael Axelsson.

Fem bjässar, alla över två meter långa, har fångats in på en krokodilfarm och innan de släpptes ut i inhägnaden har instrument opererats in på dem.

Man sätter mätsonder i djurens två aortor och sedan lägger man hela instrumentpaketet i bukhålan och syr igen.

Eftersom instrumenten kräver sin plats har forskarna fått arbeta med stora djur, allt enligt tumregeln som säger att ett implantat inte får väga mer än omkring tre procent av djurets vikt för att undvika oönskad påverkan.

Två bågar

För att kunna göra den här typen av studie krävdes ett helt nytt mätsystem, ett så kallat telemetrisystem som just kan mäta på avstånd och skicka resultatet med radiosändare till forskarna.

Systemet mäter både blodtryck och blodflöde samtidigt vilket är ett måste i krokodilernas komplicerade hjärt-kärlsystem.

– De har ett hjärta som är fyrdelat med två förmak och två kammare precis som däggdjur och fåglar, till skillnad från övriga reptiler som bara har ett trerummigt hjärta, säger Michael Axelsson.

Dessutom har krokodilens fyrrummiga hjärta en extra aortabåge som kommunicerar med den normala aortabågen på två ställen på kroppen, alldeles utanför hjärtat samt lite längre ner i buken.

– Detta gör att om man mäter tryck så räcker inte det eftersom man kan inte säga var blodet rinner och därför måste man mäta både blodflöde och blodtryck.

Krokodilen har också ett klaffsystem, det enda aktiva klaffsystem som forskarna känner till i hela ryggradsdjurserien, som aktivt kan stänga av så att blod inte går till lungorna.

– Vi vet att dom kan stänga av klaffsystemet och då köra blod tillbaka ut i kroppen, säger Michael Axelsson.

Bryta ner ben

Det finns många teorier om varför krokodilernas hjärt-kärlsystem ser ut som de gör.

En studie har exempelvis visat att när krokodilerna ätit mat så skickas blodet från höger ventrikel, som normalt skulle gå till lungorna, i stället ut i systemet.

– En teori om detta är att detta är bra för saltsyreproduktionen i magen, som krokodilen behöver för att bryta ner allt ben de får i sig när de äter hela djur, säger Michael Axelsson.

Hjärtfrekvens, temperatur, rörelsemönster och dykdjup är andra data som registreras samtidigt som kamerorna spelar in de fem krokodilernas aktivitet 24 timmar om dygnet.

Projektet avslutas 4 januari.