Kvantdatorns kärna är ett chipp med 53 så kallade kvantbitar. Foto: AFP

Kvantdatorn fungerade trots att den var trasig

Publicerad

Några av världens smartaste människor har byggt en kvantdator som sopar banan med dagens superdatorer. Berättelsen om hur det gick till innehåller förvånansvärt mycket av både tur och klantighet.

Det första experimentet var en nagelbitare. I december förra året skulle John Martinis och hans medarbetare på företaget Google för första gången testa ett datorchipp med 54 så kallade kvantbitar. De hoppades att den skulle klara beräkningar långt bortom vad dagens allra bästa superdatorer mäktar med. Problemet var att chippet var skadat. En trasig ledning innebar att bara 53 kvantbitar fungerade.  

– Vi tänkte, å kom igen, det här är vårt första chipp! Det kommer att gå fel. Vi måste tillverka ett nytt, säger John Martinis.

Försöket genomfördes med skadad utrustning

Till slut bestämde de sig för att trots allt göra försök med den skadade utrustningen – som för att ha minsta chans att fungera kräver en temperatur ett par hundradels grader över den absoluta nollpunkten, minus 273.15 C. 

– Lyckligtvis fungerade alltihop fantastiskt bra, säger John Martinis. 

Redan i början av 1980-talet lanserade den karismatiske fysikern Richard Feynman – Nobelpristagare och virtuos på bongotrummor – idén att en kvantdator skulle kunna lösa problem inom fysik och kemi där en vanlig dator går bet.

Dess superkrafter kommer från kvantmekanikens galna värld. Där kan partiklar befinna sig på flera platser samtidigt och dessutom bete sig som om de hade telepatisk kontakt med varandra.

Forskare slant med datormusen

En kvantdator utnyttjar sådana effekter till att lösa räkneuppgifter allt för komplicerade för vanliga datorer. Google utvecklade sitt kvantchipp tillsammans med den amerikanska rymdstyrelsen Nasa, och det uppfyllde alla förhoppningar. Forskarna skrev en vetenskaplig rapport om experimentet – som någon på Nasa råkade publicera i förtid för en månad sedan.

– Såvitt jag förstår var det ett mänskligt misstag, att inte klicka i rätt ruta på den externa webben, säger Sergio Boixo, en av forskarna bakom kvantdatorn. 

Någon på organisationen som landsatte den första människan på månen råkade alltså slinta med datormusen.

Jämför med den första flygningen

Än så länge är det oklart vad kvantdatorer kommer att användas till i praktiken. Googles VD Sundar Pichai drar en parallell till flyget: År 1903 genomförde bröderna Wright en flygning som varade i tolv sekunder. Då var det svårt att förutse hur flyget skulle utvecklas i framtiden. 

Forskningen om kvantdatorer har bara börjat. De bygger på fysik som ställer våra invanda tankar om logik på ända. Eller som Richard Feynman uttryckte saken: ”Om du tror att du förstår kvantmekanik så förstår du inte kvantmekanik”.

Studien är publicerad i Nature

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer