Den som läser får en hjärna med mer grå substans i hjärnans vänstra sida, som kopplas och till formmedvetenhet och symboler. Dessutom ökar vit hjärnsubstans i alla regioner där data omvandlas.
Fyndet är kanske inte så överraskande, visst borde nyförvärvade kunskaper sätta någon sorts spår. Men tidigare har det varit mycket svårt att visa vad just läsningen gör. För det är oftast barn som lär sig att läsa och under barndomen sker så många olika sorters inlärning samtidigt att det varit svårt att urskilja just läsningens effekter.
Forskarna som nu presenterar sina resultat i senaste Nature har därför valt att undersöka en annan grupp nya läsare – illitterata gerillasoldater i Colombia.
20 gerillamän har fått lämna djungeln för att ingå i ett lära-sig-läsa-program. Sedan har forskarna kört dem i magnetröntgen och så jämfört deras hjärnor med motsvarande personer, som inte fått vara med i lära-läsa-programmet.
Skillnaderna mellan de här båda grupperna visar alltså läsningens effekt och avslöjar vilka delar av hjärnan som har med läsande att göra och dessutom får forskarna en bra bild av hur dessa områden sammanlänkas av läsning.
Läsning är intressant att studera eftersom den till skillnad från tal och kommunikation inte är medfödd. Barn utvecklar sofistikerade metoder att kommunicera alldeles automatiskt, även utan att någon lär dem. De talar och lyssnar faktiskt även utan vuxna förebilder, men läser gör bara den som får en metod inlärd och senare tränar sig.
I över 150 år har forskarna känt till att just Angular gyrus, som sitter i vänstra tinningloben, hör ihop med läsning. Men tidigare trodde man att det är här man känner igen ordens form, innan man hinner läsa hela ordet.
Nu visar den nya forskningen att det i stället är här som bedömningar av vad man tror att man kommer att få se görs, innan man faktiskt ser det.
Forskarna hoppas att de nya fynden ska göra det lättare att utreda vad dyslexi beror på. När man tidigare studerat dyslektiker har man sett minskad mängd grå substans i just de områden som nu kopplas till läsning hos gerillasoldater.
Kanske kan de här skillnaderna i grå substans mellan läsare och dyslektiker bero på att man inte har läst och inte nödvändigtvis är orsaken till att det är svårt att läsa.
Malin Attefall