Bakom upptäckten, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, står forskare från USA, Kanada och Storbritannien under ledning av geologen Matthew Jackson vid Boston University.

Lavastenarna insamlades på Grönland och på Baffin Island i norra Kanada. Kemiska analyser av helium som bundits i lavan visar att den innehåller små bitar från jordens mantel, det glödheta och trögflytande skiktet mellan jordskorpan och den inre kärnan.

Urgamla lämningar

Merparten av manteln har smält, omformats och blandats åtskilliga gånger under årmiljardernas och årmiljonernas lopp. Men märkligt nog tycks en mindre del av manteln under Arktis ha bevarats i oförändrad form sedan strax efter jordens uppkomst, när jordytan hade börjat stelna men innan själva jordskorpan hade bildats. Det är rester från denna urgamla mantel som forskarna av allt att döma funnit.

Viktigaste beviset är den kraftiga halten av helium-3-isotoper. Till skillnad från helium-4 kan inte helium-3 återskapas på jorden vilket betyder att det måste komma från jordens ursprungliga byggstenar.

Jordens exakta ålder brukar anges till 4,54 miljarder år. De nyupptäckta lämningarna har en ålder på minst 4,45 miljarder år, enligt analyser av blyisotoperna i lavan. Skillnaden är minimal i dessa sammanhang – bara några tiotals miljoner år.

Ett fönster mot födelsen

Då täcktes hela jorden av samma primitiva mantel. Den har sedan utgjort källan till all magma i jordens innandöme och alla bergarter som vi ser på jorden i dag. Av den skapades jordskorpan och kontinenterna.

De nya rönen har väckt stor uppmärksamhet i forskarkretsar. Tidigare trodde man inte att så gamla geologiska lämningar fanns kvar på jorden. Nu öppnar sig ett fönster mot det allra första skedet i planetens liv och förhoppningen är att fortsatta analyser ska ge en detaljerad bild av jordens tidigaste historia.

TT