Vid sidan av framtagandet av vaccin mot coronaviruset testas många läkemedel. Foto: Pixabay

Därför tros malarialäkemedel fungera mot corona

Uppdaterad
Publicerad

Läkemedelsindustrin har ställt om och just nu pågår omfattande försök att finna effektiva läkemedel mot det nya coronaviruset. Det aktiva ämnet klorokin i malariamedicin verkar ha en särskilt god effekt i behandling av covid-19-patienter.

Spridningen av sjukdomen covid-19, som för de värst drabbade innebär kraftigt inflammerade lungor, har gjort att man nu testar olika antiinflammatoriska läkemedel mot sjukdomen. 

I förra veckan godkände Läkemedelsverket en beredskapslicens för den för ebola utvecklade antivirala medicinen Remdesivir.  

En annan god kandidat verkar alltså kunna vara läkemedel med den aktiva substansen klorokin. 

– Givet att det är ett säkert läkemedel vi haft i ungefär 70 år och så mycket talar för dess effektivitet när man gör kontrollerade uppföljningar och följer virusantal och så där, så tycker jag att det här verkar otroligt spännande, säger Johan Brun som är senior medicinsk rådgivare på de forskande läkemedelsföretagen, LIF. 

Agerar antiinflammatoriskt och antiviralt 

Det som händer i kroppen vid en virusinfektion är att viruset tar sig in i människans celler. Väl inne i cellen översätter det sin genetiska kod och lurar på så vis cellen att börja producera fler virus. 

Grundämnet zink kan stoppa den här processen genom att blockera för viruset och på så sätt stoppa förökningsprocessen. Problemet är att zink egentligen inte vill komma in i cellen. 

– Då måste man i cellväggen skapa en liten kanal så att zink kommer in. Och man tror att klorokin är ett preparat som kan öppna den kanalen, säger Johan Brun. 

Zink finns naturligt i kroppen utanför cellen, förklarar han vidare, och med hjälp av läkemedlet kan man alltså få in det i cellen. Detta är den teoretiska tanken bakom det hela som nu enligt flertalet studier också verkar fungera i praktiken. 

Goda resultat världen över 

Resultat från behandling med malarialäkemedlet har rapporterats från bland annat Kina, Australien och Frankrike.  

Johan Brun säger att han inte skulle vara förvånad om Läkemedelsverket i Sverige går ut och på liknande sätt som med Remdesivir godkänner behandling med klorokin mot SARS-CoV-2. 

– Det görs väldigt många kontrollerade uppföljningar kring klorokin i samband med den här pågående pandemin. Hela tiden rapporterar länder ett bra resultat, och det visar just det som skulle kunna styrka det här med zink, att om man ger klorokin så försvinner viruset mycket snabbare ur kroppen, säger Johan Brun. 

WHO uppmanar nu länder att dela sina resultat och genomföra så likartade studier som möjligt, för att på så vis få ett starkare resultat. 

Ny fransk studie: Kombinera klorokin med antiobiotika 

I en ny fransk studie publicerad i International Journal of Antimicrobial Agents har man testat att ge patienter den formen av klorokin kallad hydroxiklorokin i kombination med antibiotika.  

Studiens resultat är baserat på 36 patienter, varav 20 fick hydroxiklorokin och 16 ingick i kontrollgruppen som inte fick läkemedlet. Av de 20 som behandlades fick sex patienter även antiobiotika i form av azithromycin. Detta för att förhindra bakteriell superinfektion. 

Resultatet av studien visar att den tid då viruset är aktivt och smittar minskade till 3-6 dagar, i jämförelse med tidigare studier som visat på en smittoperiod på 20 eller uppemot 36 dagar. Ännu bättre resultat blev det för de patienter som även fick antibiotika. 

– Antibiotikan skulle ju då antingen ha effekt för att när det är så här irriterat i lungorna är ju risken större att det kommer in bakterier som också passar på att bo där, säger Johan Brun. 

Forskarna i studien spekulerar i om den här antibiotikan, som egentligen bara är till för att ta hand om bakterier, skulle kunna ha någon annan effekt också. 

Det har man aldrig hört talas om tidigare och den lättaste förklaringen att ta till sig är den första, enligt Johan Brun. 

Ladda ner och läs hela den franska studien här

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.