Mobbning kan leda till bland annat sömnproblem senare i livet. Foto: Janerik Henriksson/TT

Mardrömmar kan vara tecken på mobbning

Uppdaterad
Publicerad

Ett barn som drömmer mycket mardrömmar eller har andra typer av sömnproblem kan vara utsatt för mobbning, visar en ny brittisk studie.

Studien har ett stort underlag med 6800 barn. Vid åtta och tio års ålder intervjuades barnen om huruvida de utsatts för mobbning, och vid tretton års ålder intervjuades de om sömnproblem och mardrömmar.

Resultatet visade att barn som utsatts för mobbning vid åtta och tio års ålder oftare hade problem med mardrömmar och andra typer av sömnproblem vid tretton års ålder.

– Resultatet talar om vikten av att inte avskriva mobbning, att det inte bara är något som sker under barndomen, utan att det kan ge fysiska konsekvenser senare i livet, säger Elinor Schad, som tidigare jobbat som skolpsykolog och nu forskar vid Lunds universitet.

– De har gjort semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att de har haft en del förberedda frågor men också kunnat vara flexibla och ställa följdfrågor om barnen öppnar upp sig. Det är också bra att de har vänt sig till barnen direkt, och att det inte är andrahandsinformation från föräldrarna, säger Elinor Schad.

Kan få konsekvenser senare i livet

Tidigare forskning har visat att mobbning kan ge konsekvenser flera år i efterhand, även som vuxen.

– Något som inte tas upp i studien, men som också visats tidigare är att även de barn som ser någon utsättas för mobbning kan få psykisk ohälsa, även i vuxen ålder, säger Elinor Schad.

I studien kunde forskarna inte se att mobbarna fick problem med mardrömmar eller liknande, trots att tidigare forskning visa att de barn som mobbar andra i högre grad har psykisk ohälsa och oftare hamnar i kriminalitet i vuxen ålder.

Forskarna ger som avslutning på studien ett råd till föräldrar, skolpersonal och kuratorer att ta mardrömmar på allvar och att i de fallen ställa frågor om mobbning.

Måste finnas resurser

– Om man ställer frågan och ett barn öppnar upp sig om mobbning är det viktigt att det finns resurser. Annars kan det bli ett ännu större trauma för barnet att berätta för någon utan att få hjälp, säger Elinor Schad.

Enligt den nya skollagen som kom 2010 ska det finnas tillgång till skolsköterska, skolläkare, kurator och psykolog för alla elever.

– Det är fler och fler resurser som tillsätts och det ser bättre och bättre ut, men det kan fortfarande saknas resurser. Man borde även jobba mer förebyggande, eftersom de antimobbningsprogram som finns blivit kritiserade.

Så vad bör man göra om ens barn drömmer mycket mardrömmar? Elinor Schad tycker att man bör ta signalerna på allvar.

Inte bara ge sig

– En förälder känner ofta på sig om något inte står helt rätt till med barnet, men kanske inte vågar ta signalerna på allvar. Man bör prata med barnet och inte bara ge sig om barnet säger att det inte är något som är fel. Man kan sätta sig på sängkanten flera kvällar i rad och prata med barnet.

Om det kommer fram att det är något som inte står rätt till så bör man som förälder inte vara rädd att agera.

– Börja med att prata med personal på skolan. Men sen tycker jag inte att man ska vara rädd för att byta skola, fast än det kan kännas tufft och man tycker att den som har blivit utsatt inte ska behöva byta skola. Jag har själv flera erfarenheter av att ha hjälpt barn som har fått byta skola, som det har blivit mycket bättre för. Det har gett dem en chans att börja om.

Studien ”Can Being Bullied Become a Nightmare?” presenteras på Pediatric Academic Societies (PAS) konferens i Vancouver, Kanada, den 3 maj.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.