Alicia Danforth är en amerikansk psykolog och forskare. Hon har behandlat patienter med hjälp av substansen MDMA, som finns i drogen ecstasy. Foto: Markus Ljungholm/SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

MDMA som medicin – överdriven hype eller efterlängtat genombrott?

Publicerad

Kan man bota posttraumatiskt stressyndrom och andra psykiska sjukdomar med drogen MDMA? Ja, tror flera forskare som menar att substansen, oftare känd under namnet ecstasy, snart kommer att ha en naturlig plats inom psykiatrin – till exempel för att behandla krigsveteraner.

Forskningen kring medicinsk användning av psykedeliska droger som LSD, psilocybin (psykedeliska svampar) och MDMA har fått allt mer uppmärksamhet de senaste åren.

Men den stora entusiasm som präglat fältet har inte riktigt kunnat matchas av lika hårda fakta och studierna har än så länge varit för få och för små

”En genombrottsbehandling”

Samtidigt har viss forskning nu nått en nivå som gör det svårt att ignorera resultaten – och här sticker MDMA ut.

2017 klassade den amerikanska läkemedelsmyndigheten, FDA, MDMA-assisterad terapi som så en kallad ”genombrottsbehandling” för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD.

I praktiken innebär det ett myndigheten erbjuder ett snabbspår till ett eventuellt godkännande, eftersom preliminära kliniska resultat visat att substansen har potential att vara avsevärt bättre än den PTSD-behandling som finns i dag.

”Kan godkännas 2021”

Det här bygger bland annat på att man i ett antal studier kunnat visa att majoritet av deltagarna redan efter 10-15 terapisessioner – där 2-3 sessioner involverade MDMA – inte längre hade PTSD. En effekt som höll i sig även ett år senare.

Men mer forskning och större studier krävs och i höst inleds en så kallad fas 3-studie i USA – vanligtvis det sista hindret innan ett läkemedel kan godkännas. Om resultaten fortsätter att vara positiva kan MDMA godkännas för PTSD-behandling i USA redan 2021.

Att hitta alternativa och mer effektiva behandlingar för just PTSD är extra intressant i USA, där problemet med krigsveteraner som lider av psykiskt trauma har varit stort i decennier.

Amerikanska militären räknar till exempel med att mellan 11 och 20 procent av soldaterna som kommer hem från Irak och Afghanistan drabbas av PTSD, samtidigt som bara en av tre blir hjälpt av den behandling som finns i dag.

Ecstasy och MDMA behöver inte vara samma sak eftersom ecstasy kan innehålla andra droger samt varierande halter av just MDMA – ibland inget alls. Foto: DEA

”Ett nytt paradigm för psykiatrin”

MDMA:s roll inom psykiatrin var också i fokus när Sveriges första konferens om psykedelisk vetenskap nyligen hölls i Stockholm – en konferens som gästades av flera världsledande forskare inom fältet.

– Vi ser oerhört lovande resultat, som såklart måste replikeras i större studier för att man ska kunna säga något säkert. Men jag tror det kan innebära ett nytt paradigm för psykiatrin, säger Filip Bromberg, psykolog och ordförande i Nätverket för psykedelisk vetenskap, som arrangerar konferensen.

Filip Bromberg, psykolog och ordförande i Nätverket för psykedelisk vetenskap. Foto: SVT

Den amerikanska psykologen Alicia Danforth var en av forskarna på konferensen och hon har nyligen publicerat en studie om hur MDMA-assisterad psykoterapi kan hjälpa vuxna med autismspektrumstörning och social ångest.

– En vanlig missuppfattning är att vi vill att människor ska hämta ut MDMA på apoteket och sen ta med pillren hem. Inget kan vara längre från sanningen. Den behandling vi studerat går ut på att patienten får MDMA en till tre gånger i en kontrollerad miljö och med tydliga terapeutiska ramar.

Hur går det till då?

Enligt Alicia Danforth ges varje patient först förberedande terapi där terapeuten kan lära sig patientens historia och prata om förväntningar inför den MDMA-assisterade terapin.

När det väl är dags att ge MDMA till patienten arbetar man i ett speciellt rum där patienten ges möjlighet att både sitta upp och ligga ner. Man kan även skärma av synintryck och erbjuda musik om patienten behöver ”gå in i sig själv”. En session tar ofta en hel dag, 8-10 timmar, och det är alltid två terapeuter på plats under dagen.

”Förenklar att komma i kontakt med jobbiga känslor”

Den efterföljande terapin, utan MDMA, går sedan åt till att reflektera över sin upplevelse och arbeta med eventuell förändring från MDMA-sessionen. Helt enkelt ta till vara på eventuella insikter.

– Man kan se MDMA som en förstärkare, som kan förenkla för patienter att komma i kontakt med jobbiga känslor. MDMA tystar rädslocentret i hjärnan och gör det enklare att återbesöka obehagliga minnen eller trauma. Drogen frisätter också stora mängder serotonin och människor som känner ångest eller psykisk stress kan uppleva sig tröstade, säger Alicia Danforth.

– I våra studier arbetar vi i kontrollerade miljöer med utbildad personal och med ren MDMA i doser som vi vet är säkra, säger Alicia Danforth.

I takt med att de medicinska fördelarna med MDMA uppmärksammas, finns det inte en risk att människor väljer att självmedicinera?

– Det finns en risk att människor självmedicinera med MDMA, men det har man gjort i decennier. Och som forskare oroas jag över riskfyllt användande av MDMA och därför är det viktigt med mer forskning.

Även Filip Bromberg ser en potentiell risk med självmedicinering.

– Det finns alltid en risk. Även med de läkemedel vi har i dag som bensodiazepiner och opiatliknande läkemedel. Skillnaden är att de psykedeliska substanserna bara används inom en väldigt kontrollerad miljö tillsammans med tränade terapeuter. Man skriver alltså inte ut olika substanser, som man gör med opiater och andra läkemedel.

Filip Bromberg kommer nu att följa resultaten från de större studierna kring MDMA-assisterad terapi för att behandla PTSD mycket noga. Inte minst för att han tror att även Sverige har ett skriande behov att hjälpa fler som lider av diagnosen.

 - Många flyktingar som kommer hit från krigsdrabbade länder har grav PTSD och svår psykiatrisk problematik som vi inte är särskilt bra på att ta hand om i dag. Vi behöver kunna hjälpa den här väldigt utsatta gruppen.

Fakta: MDMA som medicin – en historik

Visa
  • MDMA är ett centralstimulerande amfetaminpreparat som påverkar sinnestillståndet och som utvecklades och patenterades av det tyska läkemedelsbolaget Merck 1912. Substansen användes dock inte på människor förrän långt senare.
     
  • MDMA blandas ofta ihop med Ecstasy, vilket är missvisande då Ecstasy även kan innehålla andra droger samt varierande halter av just MDMA – ibland inget alls.
     
  • Den MDMA som används i medicinsk forskning är ren MDMA och innehåller inga andra droger.
     
  • Redan på 70- och 80-talet användes MDMA i terapeutiskt syfte av psykiatriker i USA, som ansåg att drogen kunde vara till hjälp i terapi. Anledningen var att man ansåg att patienternas rädsla minskade, de blev mer öppna och fick lättare insikter om sina problem.
     
  • Samtidigt fick allt fler upp ögonen för drogen utanför terapirummen. Och som rekreationsdrog blev det snabbt en favorit på house- och technoklubbar.
     
  • I takt med att rekreationsbruket ökade hamnade drogen allt mer i skottgluggen och narkotikaklassade som en så kallad klass 1-drog i mitten av 80-talet – vilket innebar att den både ansågs vara extremt farlig och helt sakna medicinskt och terapeutiskt värde. Detta innebar också att det var slut på experimenterandet i terapisofforna.
     
  • Forskningen kring MDMA har dock fått något av en renässans på senare tid och i höst inleds så kallade fas 3-studier – vanligtvis det sista hindret innan ett läkemedel godkänns – och om resultaten fortsätter att vara positiva, pekar det mesta på att MDMA kommer att godkännas för PTSD-behandling i USA 2021

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer