Ny forskning som publiceras i tidskriften PNAS i dag, visar att epilepsimedicinen Retigabine kan motverka tinnitus. Förvisso bara på möss än så länge, men förhoppningsvis kommer den även att fungera på människor som riskerar att drabbas av tinnitus.

Felet sitter i hjärnan

Personer med tinnitus upplever ett ständigt surrande brus eller pipande tjut i huvudet, och anledningar till varför man får tinnitus kan vara många.

Bullerrelaterad tinnitus har forskare sedan tidigare lyckats spåra till ett område i hjärnans hörselcentrum som kallas dorsala cochlear nucleus (DCN).

Hyperaktiva hjärnceller och fantomljud

Hos en person med tinnitus är cellerna i detta område hyperaktiva och sänder ut impulser som en reaktion på ljud, trots att det inte finns något ljud för örat att uppfatta. Forskarna kallar det fantomljud.

Fantomljuden beror på att kraftiga ljudvågor orsakat en obalans i cellernas jonkanaler som stör in- och utflödet av mineralen kalium i DCN-cellerna.

Kalium behövs för att den elektriska aktiviteten i hjärnan ska fungera normalt och däribland bromsa upp DCN-cellens aktivitet. Får cellen för lite kalium går den in i det hyperaktiva tillståndet som kan liknas vid en på-knapp till oljud som inte går att slå av.

Medicin återställer balansen

Det forskarna upptäckt är att Retigabine kan agera slå av-knapp och därmed dämpa obalansen i jonkanalerna. Men då måste medicinen sättas in redan när personen utsätts för det skadliga ljudet.

– Man ska vara på det klara med att det bara är personer som riskerar att drabbas av tinnitus som hypotetiskt sett skulle kunna bli hjälpta av medicinen. Och alltså inte de som redan har tinnitus, säger Gerhard Andersson, professor i klinisk psykologi vid Linköpings Universitet.

Möss är inte människor

Risken med sådana här studier är att drabbade kan inges hopp som kanske inte alltid är så realistiska, menar Gerhard Andersson.

– För det första är det lång väg från forskning på möss fram till klinisk behandling av människor. Och för det andra finns en viktig aspekt som ofta förbises i experiment på råttor och möss.

– Möss kan ju inte tala om hur de upplever sin tinnitus och inte heller hur behandlingen påverkar dem. Det går därför aldrig att förutsäga hur effekten kommer att bli på människor.

Inte bara buller som ger tinnitus

Ungefär en tredjedel av alla som lider av tinnitus har drabbats i samband med bullerskada. Men det finns även andra bakomliggande orsaker, så som ärftlighet och åldrande.

– Vi lär oss steg för steg om olika former av tinnitus och har nu förstått att vi måste studera varje form av tinnitus för sig.

Ingen bot i sikte men lindring finns

Än så länge kan man inte bota tinnitus men den går att lindra. Behandlingsformen som har starkast stöd för att den faktiskt hjälper är kognitiv beteendeterapi inom psykologi.

– Den drabbade lär sig att mentalt hantera sin tinnitus och det handlar då om att få verktyg som gör situationen något mer uthärdlig.

– Två av tio har mycket svåra besvär. Med KBT-behandling kan de här individerna komma ner till liknande nivåer som personer med lindrigare besvär, säger Gerhard Andersson.