Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Vetenskapsreportern Johan Bergendorff har satt sig in i de nya inre utvecklingsmålen som ska hjälpa till att nå de globala FN-målen. Foto: Matilda Nyberg (i videon även Tommy Gärdh)

Mindfulness och meditation – en räddning för klimatet och världssvälten?

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Kan meditation, medveten närvaro och medkänsla vara en del av lösningen på klimatkrisen? Det tror forskare och välgörenhetsstiftelser som nu lanserar ett antal inre utvecklingsmål för att nå de globala hållbarhetsmålen. Bland annat Costa Rica, Google, Ikea och region Stockholm hänger på. Frågan är om klimatet hinner vänta på ökad visdom hos alla?

Johan Bergendorff

vetenskapsreporter

De största miljöproblemen är själviskhet, girighet och apati, hävdas i informationsfilmen som lanserar de nya inre utvecklingsmålen (se videon). Tekniken och styrmedlen finns redan för att till exempel få ned klimatutsläppen, ändå sker det inte. Det behövs en inre utveckling för att snabba på processen enligt välgörenhetsstiftelserna Ekskäret och 29K samt hållbarhetsbyrån The new division, som ligger bakom idén tillsammans med Karolinska institutet, Lunds universitet, Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm.

23 förmågor som ska rädda världen

Tanken med de inre utvecklingsmålen är att vi alla, och beslutsfattare i synnerhet, behöver utveckla fem inre kvalitéer och 23 förmågor för att nå de globala FN-målen om åtta år. Orsaken är att vi behöver träna oss på att bry oss om andra människor och andra arter, att sluta lura oss själva och att tänka mer på komplexa samband. Då behöver vi utveckla vår inre kompass, vårt kritiska tänkande, empatin, tilliten och optimismen.

Klimatkrisen

Det mesta går åt fel håll enligt FN

År 2016 satte FN upp 17 extremt ambitiösa globala hållbarhetsmål som skulle vara uppnådda till 2030. Men så kom covid-pandemin och kriget i Ukraina som ändrade spelplanen radikalt. Världssvält, artutrotning och klimatutsläpp, liksom nästan alla andra mätbara indikatorer för de globala målen, pekar nu åt fel håll.

Vetenskapligt belagda metoder att utveckla sitt inre

Vilka metoder som kan utveckla de inre kvalitéerna ska lanseras i en handbok i september i år. Enligt forskaren Kristian Stålne vid Malmö universitet så blir det sannolikt bland annat mindfulness, meditation, acceptans- och åtagandeterapi (ACT), hållbar medvetandeträning (SCT) och Nature quest (retreat i naturen) eftersom de har vetenskapligt stöd. Metoderna kommer att utvärderas i fem länder där hundra beslutsfattare ska gå en kurs under åtta veckor.

Forskningen leds av professor Christine Wamsler vid Lunds universitet. Hon har redan testat upplägget på hundra EU-politiker som efter att ha gått kursen röstade för en starkare klimatpolitik. Enligt Wamsler så är arbetet med de inre utvecklingsmålen ett komplement och inget som ska stoppa dagens konkreta miljöarbete. Hon anser att jämställdhetsfrågans utveckling i Sverige är ett tydligt exempel på hur snabbt breda befolkningsgrupper kan tänka om.

Hinner vi vänta på andlig utveckling?

Vi har enligt FN:s klimatpanel IPCC bara några få år på oss att vända utsläppskurvorna för att ha en rimlig chans att hålla den globala uppvärmningen under två grader i snitt. Vem hinner då vänta på att miljontals människor går på utvecklingskurs? Möjligen kan man påverka många människors psykologiska utveckling så att de radikalt förändras mot ett hållbarare liv, men det återstår att bevisa och sådan forskning tar tid.

Trots att många svenskar är oroade över klimatet så släpper medelsvensson ut ohållbart många ton per år via sin konsumtion. Kanske funkade det att lägga över på individen att begränsa sina begär på den tiden de flesta i Sverige trodde på de sju dödssynderna och en straffande Gud? Idag går det sannolikt fortare med ekonomiska styrmedel så att de hållbara valen blir billiga och roliga och de miljöskadliga dyra och skämmiga. Fast det kräver förstås mycket mod hos politiker – vilket är en av de 23 förmågorna som ska tränas under höstens första inre utvecklingskurs.

År 2030 vet vi hur det gick.

De individuella utvecklingsmålen och de globala målen

De fem områden som de inre utvecklingsmålen (IDG) siktar på är att:

1. Vara (inre kompass, integritet och autenticitet, öppenhet och lärande, självmedvetenhet, närvaro)

2. Tänka (kritiskt tänkande, komplexitetsmedvetenhet, perspektivförmågor, meningsskapande, långsiktig orientering och visionerande)

3. Relatera (uppskattning, samhörighet, ödmjukhet, empati och medkänsla)

4. Samarbeta (kommunikationsfärdigheter, samskapande, inkluderande hållning och interkulturell kompetens, tillit, mobilisering)

5. Agera (mod, kreativitet, optimism, uthållighet)

Källa: Thomas Jordan Göteborgs universitet

De 17 globala målen som ska uppnås till år 2030 med 169 delmål:

1. Ingen fattigdom (avskaffa fattigdom i alla dess former överallt)

2. Ingen hunger (avskaffa hunger, uppnå tryggad livsmedelsförsörjning och förbättrad nutrition samt främja ett hållbart jordbruk)

3. Hälsa och välbefinnande (säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och att verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar)

4. God utbildning för alla (säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och att främja livslångt lärande för alla)

5. Jämställdhet (uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt)

6. Rent vatten och sanitet (Säkerställa tillgång till vatten- och sanitetsförvaltning för alla och att denna ska vara hållbar)

7. Hållbar energi för alla (säkerställa att alla har tillgång till tillförlitlig, hållbar och modern energi till en överkomlig kostnad)

8. Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt (verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt samt full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla)

9. Hållbar industri, innovationer och infrastruktur (bygga upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en inkluderande och hållbar industrialisering och att främja innovation)

10. Minskad ojämlikhet (minska ojämlikheten inom och mellan länder)

11. Hållbara städer och samhällen (städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara)

12. Hållbar konsumtion och produktion (främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster)

13. Bekämpa klimatförändringen (vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess konsekvenser)

14. Hav och marina resurser (bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt i syfte att uppnå en hållbar utveckling)

15. Ekosystem och biologisk mångfald (skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, ett hållbart bruk av skogar, att bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald)

16. Fredliga och inkluderande samhällen (främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer)

17. Genomförande och globalt partnerskap (stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling)

Källa: Globalamalen.se

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatkrisen

Mer i ämnet