Forskarna från Sahlgrenska frågade 300 kvinnor i väntan på vård på akuten om de ville svara på ett frågeformulär. Kvinnorna sökte vård av skilda orsaker och av de 234 som svarade uppgav 35 procent att de någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. 31 av kvinnorna berättade att de var rädda för sin partner. Många av kvinnorna hade också blivit tvingade att ha sex.

–Det är alarmerande siffror. Studien tittar enbart på kvinnor som sökt vård på akutmottagningar. Det tyder på att mörkertalet kan vara stort. Det här är ett dolt hälsoproblem med både psykiska och somatiska besvär och ett livslångt lidande, säger Ingegerd Bergbom professor vid Sahlgrenska akademin.

Behöver hjälp här och nu

Djupintervjuer med tolv kvinnor som sökt skydd vid en kvinnojour ger en allvarsam och dyster bild. Kvinnorna beskriver att de blivit bemötta med nonchalans och likgiltighet från hälso- och sjukvårdspersonal, socialarbetare och polis. De känner sig förrådda och övergivna av samhället. Darcia Pratt-Eriksson, doktorand som skrivit avhandlingen är förvånad över att kvinnorna upplevt så negativt bemötande på akuten.

–De här kvinnorna måste fångas upp och hjälpas här och nu – det är där det brister. Akutmottagningar prioriterar de som är mest allvarligt skadade och personalen är ofta pressad och stressad. Eftersom kvinnorna i många fall inte kommer med synliga skador skickas de vidare till vårdcentral med längre väntetider. Ofta är det inte förrän de här kvinnorna söker vård med synliga skador de till slut får hjälp – och då har det gått väldigt långt, säger Darcia Pratt-Eriksson.

Viktigt våga fråga

Enligt Darcia Pratt-Eriksson saknas det utbildning för hur man ska uppmärksamma och bemöta kvinnor som utsatts för misshandel. Vid minsta misstanke om våld måste vården ta ansvar och fråga och hon drar i sin avhandling slutsatsen att ett speciellt utformat formulär med raka direkta frågor kan användas för att identifiera kvinnor som utsatts för misshandel.

–Utbildning är nyckeln. Sjukvården måste skapa tydliga rutiner för att bli bättre på att upptäcka och uppmärksamma de här kvinnorna. Frågar man inte vågar kvinnorna oftast inte berätta. Genom att fråga får kvinnorna bekräftelse – någon tar sig tid att lyssna. Det ger också de här utsatta kvinnorna en röst.

Samarbete för bättre vård

För att kunna se helheten, ge rätt vård och identifiera våld i nära relationer krävs också bättre samarbete mellan hälso- och sjukvårdspersonal, socialtjänsten och polismyndigheten menar Darcia Pratt-Eriksson.

–Kvinnorna bollas runt och upplever att de inte får stöd. De kan hamna i mycket svåra ekonomiska situationer, lång väntan och återupplevda trauman vilket gör att de mår ännu sämre och känner sig misshandlade av systemet och svikna av samhället. Vi har också sett att det finns brister i uppföljning av kvinnor som uppmärksammats och fått vård. Ofta är enheterna inom sjukvården skilda åt som exempelvis kirurgi och psykiatri och där behövs mer samarbete.