Ny teknologi som gör väderkvarnar högre och större effektiviserar deras elproduktion. Foto: Johan Nilsson / TT

Moderna vindkraftverk kräver mindre vind

Publicerad

Vindkraftverk har länge varit begränsade till öppna ytor med starka vindar för att vara kostnadseffektiva. Men nu breddas spelplanen av moderna väderkvarnar som är både högre och större.

Den bästa platsen för att bygga ett vindkraftverk kan tyckas självklar – ett öppet landskap där det blåser mycket. Men nu visar finska forskare att vindkraftverk konstruerade med modern teknologi kan vara effektiva även där vinden är svagare.

– De visar att ny teknik spelar väldigt stor roll på platser där vinden inte blåser så starkt. Det är ett väldigt viktigt budskap, säger Sara Fogelström vindkraftskoordinator på Chalmers tekniska högskola.

Får ut mycket av lite

Tidigare har de allra flesta vindkraftverk byggts på slättlandskap där vinden kan blåsa upp utan att störas av kringliggande skog. Träd kan både sakta ner vindar och få dem att blåsa från olika håll, vilket på sikt kan leda till slitage av kraftverken.

Äldre teknik har också begränsat hur stora kraftverken kunnat vara för att vara lönsamma, eftersom materialet som utgör rotorbladen tidigare varit för tungt.

Man har velat använda så lite material som möjligt för att effektivisera hur mycket ett kraftverk kostar att bygga jämfört med hur mycket el det kan producera under sin livstid.

Men på senare tid har moderna vindkraftverk – som är både högre och har större rotorblad – börjat att användas. De har en höjd på 200 meter, vilket är runt 50 meter högre än äldre modeller, och en plats där de finns idag är Lyrestadsparken utanför Mariestad.

Storleken har betydelse

Forskarna från Technical Research Center of Finland undersökte vindkraftverk på Finlands fastland. De ville veta vilken ekonomisk potential vindkraftverken hade baserat på var de stod och hur de var byggda.

Särskilt intresserade var det av att mäta hur moderna jämförde sig med äldre modeller. De jämförde kraftverksmodeller från 2002 med senare modeller från 2015, och räknade på hur effektiva de båda modellerna var på olika landytor. 

Snurrar ovanför träden

De fann att moderna vindkraftverk har en stor fördel eftersom de kan placeras på fler ställen än sina föregångare, de kan alltså placeras i skogsområden där vinden blåser svagare. Kraftverkens höjd gör att de når upp till starkare vindar på högre höjder, och deras större rotorblad fångar upp mer vind med sin större svepyta.

– Ju högre upp du kommer desto mer blåser det, och lite mer vind kan göra stor skillnad. Om vinden ökar med tio procent så ökar kraftverkens effekt med 30 procent, säger Sara Fogelström.

En annan intressant aspekt med de moderna vindkraftverken är att de i regel är tystare än äldre modeller, eftersom ljudet kommer från en högre höjd.

Skräddarsydda kraftverk

Både de äldre modellerna av kraftverk och de moderna finns i Finland såväl som i Sverige och forskarna bakom studien hävdar att deras undersökning lyfter vikten av att välja rätt vindkraftverk för rätt plats.

De hävdar också att liknande mätningar som gjorts tidigare inte tagit i beaktning modern teknologi. Sara Fogelström har i flera år jobbat inom vindkraftsbranschen i Sverige och enligt henne kan den här studien bidra till utvecklingen av modern vindkraft.

– De flesta kommuner i Sverige har en vindbruksplan som säger att kraftverk ska vara max 150 meter höga, vilket såklart är begränsande. Den här studien bekräftar bilden av att marknaden går mot större vindkraftverk som producerar mer, säger hon.

Studien publiceras i Nature.

Var kommer elen ifrån?

Visa

Energi mäts i wattimmar (Wh) och under 2016 producerade Sverige energi som motsvarade 152,5 terawattimmar (TWh), vilket är 152 500 000 000 000 wattimmar.

Energin kom från dessa olika energikällor:

Vattenkraft – 40,47 procent

Kärnkraft – 39,70 procent

Vindkraft – 10,15 procent

Värmekraft – 9,59 procent

Solkraft – 0,09 procent

Källa: Elproduktionen i Sverige 2016, SCB.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer