Foto: Scanpix

Mysteriet med sällsynt blod löst

Publicerad

För ett fåtal personer är det sällsynta Vel-negativa blodet livsviktigt vid en blodtransfusion. Nu har forskare i Lund löst en 60 år gammal gåta och utvecklat ett DNA-test för att hitta nya blodgivare.

Vel är en blodgrupp som näst intill alla har. Men en på tusen saknar blodgruppen och för dem är tillgången på blod utan Vel livsviktigt. Felaktigt blod vid en transfusion kan leda till att blodkroppar förstörs och patienten drabbas av feber, njurskador eller i värsta fall avlider.

Tidigare kände blodcentralen i Skåne bara till en blodgivare med Vel-negativt blod. Tack vare det nya DNA-testet har man nu upptäckt två till. Och Martin L Olsson, som är professor och överläkare i transfusionsmedicin vid Lunds universitet och en av forskarna bakom upptäckten, tror på fler.

– Det här testet kommer vi att köra på alla regelbundna blodgivare, särskilt de som har blodgrupp noll, säger han.

Bengt Ekermo, läkare inom transfusionsmedicin vid Linköpings universitetssjukhus, välkomnar upptäckten.

 – För de individer som det här berör är detta jätteviktigt, säger han.

Men han understryker att antalet berörda är ytterst få. Under sina trettio år på blodcentralen i Linköping har han bara stött på enstaka sådana fall.

Fakta: En på tusen är Vel-negativa

* Forskarnas upptäckt gäller ett tidigare okänt protein som styr blodgruppen Vel. Proteinet saknas hos individer som saknar Vel-blodgruppen på sina röda blodkroppar.

* Därmed öppnas möjligheten att med ett DNA-test spåra nya blodgivare.

* En på tusen har Vel-negativt blod. Vid en blodtransfusion med Vel-positivt blod kan patientens immunförsvar reagera negativt, i värsta fall med dödlig utgång.

* I över 60 år har det rått global brist på Vel-negativt blod. Största kända samlingen blodgivare finns i Umeå som exporterar blodet till blodcentraler över hela världen.

Källa: Lunds universitet (TT)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.