Nobelpristagaren Michael Rosbash äter för första gången på 16 timmar. Foto: SVT

Medicinpristagaren låter klockan bestämma när han ska äta

Uppdaterad
Publicerad

Nobelpristagaren Michael Rosbash låter klockan bestämma när han ska äta. Hans upptäckter om hur våra inre klockor tickar i nästan alla våra celler har lett fram till forskning som visar att tidpunkten som vi äter är lika viktig som hur mycket kalorier vi stoppar i oss.

Klockan är lunchtid på Brandeis University utanför Boston och Michael Rosbash plockar fram sin matlåda som består av en sallad och tonfisk. Han tittar på klockan.

– Det är 16 timmar sedan jag åt sist!

Han hoppar över frukosten för att hålla en sammanhållen ät-period på åtta timmar per dygn. De två stora måltiderna för honom är alltså lunch och middag. Under dygnets övriga 16 timmar får hans kropp vila.

– Det är naturligt för oss att äta och fasta i cykler. Våra förfäder höll inte på att småäta hela dygnet, säger Michael Rosbash.

Kroppens reningsverk

Våra inre klockor är väldigt robusta, och de talar om för oss när det är dags att äta och sova. Men om vi äter när klockorna inte är redo så verkar det som om det sliter på oss. 

Som exempel säger han att kroppens reningsverk, levern, måste få tid att vila. 

– Tanken är att levern måste ha perioder då den inte behöver rena maten. Leverns DNA har utsatts för gifter under dagen och måste repareras.

Att det kan vara bra att bara äta under en tredjedel av dygnet visar flera experiment på framför allt möss och bananflugor.

Gick upp i vikt

Två grupper av möss fick en dygnsportion på exakt lika många kalorier. Den grupp som fick äta när de ville under ett dygn gick upp mycket mer i vikt än möss som bara fick äta under sin normala ät-tid, som för möss är på natten.

Mössen fick alltså i sig lika många kalorier per dygn, men ändå var det bara mössen som fick äta när de ville som gick upp i vikt.

När samma försök gjordes på bananflugor visade sig att de bananflugor som bara fick äta under en begränsad tidsperiod levde längre än de som fick äta när de ville.

Lyssna på bananflugorna

Michael Young, som också är en av årets Nobelpristagare i medicin, tycker att vi ska vara uppmärksamma på bananflugornas väl och ve. Årets Nobelpris i medicin baseras helt och hållet på forskning om bananflugans inre klockor. Senare visade det sig att människornas inre klockor fungerar på samma sätt.

– Det är stor sannolikhet att det som är bra för bananflugor också är bra för människor, säger Michael Young.

Sover bättre

Forskning om periodisk fasta över ett dygn på möss och bananflugor har visat att det minskar fetma, djuren får bättre insulinresistens, bättre hjärtfunktion, färre inflammationer i vävnader, lägre grad av fettlever, mindre kolesterol i blodet, och bättre uthållighet i musklerna. De få experiment som har gjorts på människor visar att de som bara äter under åtta timmer under dagen också får bättre sömn och lägre risk att drabbas av bröstcancer.

– Du kommer att gå upp i vikt om du inte är medveten om när på dagen du äter. När du äter är antagligen lika viktig som mängden kalorier du äter, säger Michael Young.

Se reportaget om medicinpristagarna i Vetenskapens värld i SVT Play.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.