Fördelen med optiska kablar är att mycket mer information kan överföras samtidigt än vad som var möjligt med den gamla tidens telekommunikation genom kopparkablar. Snabb informationsöverföring är själva grundstenen i internet-revolutionen.

Det var Charles Kuen Kao som för mer än fyrtio år sedan först skapade förutsättningar för en fungerande optisk fiber. Lasern var då ganska ny och man insåg att den skulle kunna användas för optisk kommunikation.

Utmaningen var att skapa en optisk fiber av glas som var tillräckligt rent för ljuset verkligen skulle komma fram. När ljus färdas genom glas så sprids det nämligen åt olika håll och försvinner därför ur fibern.

Tack vare Kaos beräkningar kunde den första kilometerlånga optiska fibern tillverkas 1970 av ett extremt rent kvartsglas. För det tilldelas han i år ena halvan av nobelpriset i fysik.

Idag binds våra datorer, telefoner och tv-apparater samman av ett världsomspännande nät av optiska fibrer dragna på havsbottnen och nedgrävda i marken. Förutom att mer information ryms i en optisk fiber så är den mycket mindre störningskänslig än en kopparkabel, som till exempel kan påverkas av åskväder och blixtnedslag.

En lika viktig del i internet-revolutionen är möjligheten att överföra bilder digitalt. Den digitala kamerans upphovsmän, Willard Boyle och George Smith, får därför dela på den andra halvan av årets fysikpris.

Utan den digitala avbildningsteknik som de uppfann 1969 hade vi inte kunnat visa upp några bilder på pristagarna. Deras teknik är grunden för dagens digitala bildhantering i kameror, datorer och TV-apparater.

Det är tack vare Boyles och Smiths uppfinning som vi nästan helt har lämnat den gamla tidens fotografiska film, och digitala kameror nu finns i var mans hand. Men också inom forskningen har den digitala avbildningstekniken spelat en stor roll.

De fantastiska vidvinkelbilderna från Hubbleteleskopet skulle inte kunnat skapas utan digital teknik. Och såväl digitala bilder som fiberoptik används inom medicinen för diagnostik och för att utföra kirurgiska ingrepp genom titthålskirurgi.

Ulrika Björkstén