Edvard Moser, May-Britt Moser och John O'Keefe. Foto: TTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Medicinpriset till Norge för ”gps i hjärnan”

Publicerad

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi går till de norska hjärnforskarna May-Britt Moser och Edvard Moser, samt till amerikanen John O'Keefe, numera bosatt i England. Paret Moser är Norges första mottagare av nobelpriset i medicin.

Det är banbrytande neurovetenskap om hjärnans inbyggda gps som belönas med årets nobelpris i medicin eller fysiologi. Forskarna May-Britt och Edvard Moser är från Norge. John O'Keefe är en amerikansk och brittisk medborgare som är verksam vid University College i London.

Det som belönas är vad man skulle kunna säga lokalsinnet i hjärnan. I vardagligt tal kan man säga att forskningen handlar om hjärnans inbyggda gps.

– Det handlar om hur vi kan förstå var vi befinner oss och hur vår hjärna kan lära sig att hitta i nya omgivningar, meddelades i motiveringen på presskonferensen på Karolinska institutet.

John O'Keefe var den som först upptäckte hjärnans platsceller (”place cells”) i hippocampus. Han gjorde detta i studien på råttor, där han såg att det var just vissa delar av hjärnan som aktiverades när råttorna försökte hitta rätt.

May-Britt och Edvard Moser har tagit denna forskning ett steg längre vid universitetet i Trondheim. De lyckades upptäcka att positionsangivelserna i hjärnan lagrades i form av ett trekantsnät, och att detta skedde i en del av hjärbarken som kallas entorinala kortex.

Det speciella som paret Moser upptäckt är att det är dessa särskilda ”rutnätsceller” (grid cells) som bygger detta hjärnans eget navigeringssystem. Fördelen är att cellerna kan bygga upp ett mer eller mindre oändligt antal kartor, där varje rutnätscell kan ingå i flera olika kartor, som är sammanlänkade med varandra.

Därför kan vi komma åt minnen genom att tänka på en plats

Vid sidan om detta system för kartlagring finns platscellerna som O'Keene upptäckte i den del av hjärnan som kallas hippocampus. Där lagras också ”händelseminnen” kopplade till olika platser. Det är det som gör att vi, bara genom att tänka på en viss plats, kan komma åt minnen som är kopplade till den platsen.

Det är alltså två olika platser och celltyper i hjärnan som det handlar om: Dels platscellerna i hippocampus, dels rutnätscellerna (grid cells) i hjärnbarken. Tillsammans utgör de här två delarna av hjärnan vår förmåga att lokalisera oss, hitta rätt, minnas platser och i grunden hela vår rumsliga uppfattning av tillvaron.

Forskarna har också undersökt hur dessa två delar av ”hjärnans eget gps-system” samverkar, och hur de kopplas till förflyttning och hastighet.

”Inbyggt navigationssystem i hjärnan”

– Det finns ett inbyggt navigationssystem i hjärnan, och det är det som gör det här så spännande, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska, och en av Nobelförsamlingens ledamöter.

Det handlar om vår förmåga att bygga upp en rumslighet i vår hjärna. En förmåga som också gör att vi kan hitta i mörker. Upptäckten har också betydelse för att förstå vissa sjukdomstillstånd.

– Vid Alzheimers drabbas precis den här lilla delen av hjärnan, säger Torkel Klingberg.

För första gången går nobelpriset i medicin eller fysiologi till Norge. Det är fjärde gången nobelpriset i medicin tilldelas ett gift par.

Nobelpriset ska gå till den som under det gångna året ”har gjort den viktigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän” enligt Alfred Nobels testamente.

– Hur kan vi förstå var vi befinner oss? Hur kan vi finna vägen från en plats till en annan? På vilket sätt kodar hjärnan denna information så att vi omgående hittar rätt nästa gång vi går samma väg? Årets Nobelpristagare har upptäckt ett positioneringssystem, en slags 'inre gps' i hjärnan som gör det möjligt att orientera sig i rummet, motiverade Nobelförsamlingens ordförande priset vid Nobelförsamlingens presskonferens.

Forskarna lärde känna varandra i London

John O'Keefe föddes 1939 i New York City, USA, och är både amerikansk och brittisk medborgare.

May-Britt Moser och Edvard Moser är två relativt unga norska hjärnforskare, verksamma i Trondheim. Under en tid i sin tidiga forskarkarriär var paret Moser även gästforskare vid University College London, sanna universitet som John O'Keefe var och är verksam vid. Paret Moser var där verksamma vid O'Keefes laboratorium, och tillsammans med honom fortsatte de den spännande utforskningen av hur hjärnans kartlagring egentligen går till.

1996 återvände paret Moser till Norge och byggde upp ett forskningslaboratorium vid Norges Teknisk Naturvitenskapelige Universitet i Trondheim. May-Britt Moser utsågs år 2000 till professor i neurovetenskap och år 2013 till chef för universitetets Centre for Neural Computation.

– Det här är bara så stort och så galet att jag inte kan fatta att det är sant. Det enda sorgliga med den här dagen är att Edvard, min man som jag delar priset med, är på ett flygplan. Han vet inget ännu, säger May-Britt Moser, för att nämna det enda smolket i bägaren, denna dag som i övrigt är en stor norsk glädjedag.

Fakta medicinpriset

Visa

Nobelpriset i medicin eller fysiologi delades ut första gången 1901. Enligt Alfred Nobels testamente ska priset gå till den som under det gångna året ”har gjort den viktigaste upptäckt inom fysiologiens eller medicinens domän”.

Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet utser pristagaren. Fram till 2013 har priset utdelats 104 gånger. Vid nio årtal så har prissumman hållits inne. Enligt Alfred Nobels testamente ska nämligen priset inte delas ut år då det inte går att finna en lämplig vinnare.

Framför allt under brinnande världskrig så har Nobelförsamlingen valt att avstå från prisutdelningar ett flertal av åren.

Det är allt vanligare att nobelpriset delas mellan flera individer – upp till tre personer. Hittills har 34 av de utdelade priserna delats mellan tre individer. 32 har delats mellan två personer. 38 gånger har en ensam mottagare fått hela prissumman själv.

Genomsnittsåldern för pristagarna av nobelpriset i medicin eller fysiologi är 58 år. Yngste pristagare någonsin var Frederick G. Banting som tilldelades priset 1923, när han var endast 32 år gammal.

Av de 204 personer som tilldelats nobelpriset i medicin eller fysiologi har endast tio varit kvinnor. Bara en enda av dessa, Barbara McClintock, har ensam fått nobelpriset i medicin eller fysiologi. Det skedde 1983.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nobel 2014

Mer i ämnet