Nu kan man se inuti ett levande musembryo

Uppdaterad
Publicerad

Ett forskarlag har byggt ett avancerat mikroskop och för första gången kunnat följa utvecklingen av ett levande musembryo. De har bland annat fångat bilder på början till ett hjärta, hjärna och ryggrad.

– Målet var att tekniskt göra det möjligt att följa embryots utveckling, som ett steg mot att besvara den fundamentala frågan om hur en enda cell kan utvecklas till en komplex individ, säger Philipp Keller, fysiker och biolog vid Howard Hughes Medical Institute, och en av forskarna bakom studien.

Med det avancerade mikroskopet och en uppsättning datorverktyg har forskarna följt embryots utveckling under de 48 timmar då grunden till flera viktiga organ bildas.

Hjärtceller som slår

Forskarna har bland annat fångat när så kallade neuralrör bildas. Det är början till det centrala nervsystemet som omfattar hjärnan och ryggmärgen. I ett senare skede har de också kunnat se början till ett hjärta och hjärtceller som slår sina första trevande slag.

– Tidig embryonalutveckling är i hög grad flerdimensionell, celler delar sig och blir fler samtidigt som de flyttar sig och byter form och egenskaper. Med traditionella metoder kan man i bästa fall få information under kortare tidsperioder för begränsade delar av embryot, säger Peter Carlsson, professor i genetik vid institutionen för kemi och molekylärbiologi vid Göteborgs universitet.

Ritning över musen

Forskarna har med hjälp av mikroskopets bilder kunnat följa och kartlägga var varenda liten ny cell under de två dygnen kommer ifrån, var de tar vägen och vad de kommer utvecklas till.

Den största förhoppningen från deras sida är att kunskapen ska kunna leda till att forskare kan odla bättre organ för transplantation i framtiden.

– För att kunna odla ett så likt organ som möjligt måste man ju först förstå hur embryot bygger organen. Vårt arbete är bokstavligen en ritning över hur musen byggs upp, säger Philipp Keller.

Är studier av ett musembryos utveckling relevant för människor?

– På den här nivån och i det här skedet är skillnaden mellan olika däggdjur liten. Mycket av det vi vet om mänskliga celler kommer från betydligt mer avlägsna organismer, som bananflugor och maskar. Kunskap om embryonalutveckling hos möss är därför i högsta grad relevant för människor, säger Peter Carlsson.

Studien publicerades i den vetenskapliga tidskriften Cell.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.