Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Alain Aspect (vänster) är en av tre Nobelpristagare i fysik. Foto: Finn Frandsen/AP/TT, SVT

Tre vinnare i 2022 års Nobelpris i fysik

Uppdaterad
Publicerad

I år får tre personer dela på nobelpriset i fysik. Nobelkommittén skriver att pristagarna i fysik har genomfört banbrytande experiment med intrasslade kvanttillstånd, där två partiklar beter sig som en enda enhet även när de är separerade. Resultaten har banat väg för ny teknik baserad på kvantinformation.

2022 års vinnare av Nobelpriset i fysik är Alain Aspect, John F. Clauser och Anton Zeilinger för forskning kring kvantmekanikens kraft.

Kvantmekaniken tillåter två eller flera partiklar att stå i förbindelse med varandra, även över oerhört stora avstånd. De sägs vara i något som kallas sammanflätat, eller intrasslat, tillstånd. Om en av dem påverkas, avgör det ödet även för den andra.

Det här strider mot  alla vanliga idéer om verkligheten. Hur kan något påverkas av en händelse som inträffar någon annanstans utan att nås av någon form av signal från den? Men inom kvantmekaniken verkar det inte finnas något behov av kommunikation för att koppla ihop de olika delarna i ett system.

Till och med Albert Einstein ansåg att detta var omöjligt när han undersökte saken på 1930-talet.

– Kvantmekaniken innehåller allt som är annorlunda inom fysiken, säger Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Anton Zeilinger på en presskonferens idag. Foto: EBU

Praktiska experiment

John Clauser förvandlade de här svårbegripliga teorierna till praktiska experiment, men det kvarstod fortfarande frågetecken.

Alain Aspect förfinade experimenten, och fyllde i några av luckorna, medan Anton Zeilinger tog vid och kunde i slutet av 1990-talet demonstrera ett fenomen som kallas kvantteleportation, det vill säga att man verkligen kan flytta ett kvanttillstånd från en partikel till en annan över långa distanser.

– Det är inte som när man teleporterar i en Star Trek-film, men man kan skicka information över stora avstånd, säger nobelpristagaren Anton Zeilinger.

– Genom att använda sammanflätning kan all information överföras till en annan plats. Den kan där återskapas utan att man vet vad informationen innehåller.

– Det är ett grundläggande genombrott som leder mot ny teknologi, säger Eva Lindroth, professor i fysik.

Kvantdatorer

De här upptäckterna  har ofta kommit upp i Nobelprisdiskussionerna under senare år, och numera forskas även på praktiska tillämpningar som t ex kvantdatorer och avlyssningssäker krypterad kommunikation.

– Våra upptäckter är fundamentala för att i framtiden kunna överföra information mellan kvantdatorer, säger nobelpristagaren Anton Zeilinger.

Alain Aspect, född 1947, är professor vid Université Paris-Saclay och École Polytechnique, Palaiseau, Frankrike.

John F. Clauser, född 1942, är forskare vid, J.F. Clauser & Assoc. i Walnut Creek i USA.

Anton Zeilinger, född 1945, är professor vid Universität Wien, Österrike.

Nobelpriset i fysik har delats ut vid 115 tillfällen. Antalet pristagare är 218, varav en, John Bardeen, USA, belönades två gånger, 1956 och 1972.

Fysikpriset är det mest mansdominerade av alla pris. Endast fyra kvinnor har tilldelats priset.

Vid några tillfällen delades inget pris ut, åren 1916, 1931, 1934, 1940, 1941 och 1942.

Länderna med flest fysikpristagare: USA 96, Tyskland 28, Storbritannien 25, Frankrike 13.

Uppgifterna gäller fram till 2021.

Källa: Nobelstiftelsen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer