När den europeiska livsmedelsmyndigheten, Efsa, 2010 tittade på sockrets påverkan på människors hälsa bedömde man att det inte fanns tillräckligt stark forskning kring sambandet mellan sockerkonsumtion och sjukdomar som fetma, typ-2-diabetes och hjärt- kärlsjukdom.

Myndigheten valde därför att inte ge något råd om en maxgräns för sockerintag.

Men mycket har hänt sedan dess och i dag är evidensen kring sambandet mellan sockerkonsumtion och ohälsa starkare.

Därför föreslog det svenska livsmedelsverket tillsammans med övriga nordiska länder i somras att Efsa skulle göra en ny uppdaterad utvärdering.   

Målet: Ett gemensam europeiskt värde för hur mycket tillsatt socker det maximalt kan finnas i en hälsosam kost.

Svenska sockerråd börjar bli gamla

Och nu har den europeiska livsmedelsmyndigheten gjort tummen upp.

Utredningen ska vara klar 2020 och kan komma att påverka även de svenska kostråden, där man i dag rekommenderar att tillsatt socker ska utgöra max 10 procent av det totala energiintaget.

– Vi vill bygga våra rekommendationer på det senaste vetenskapliga läget. Våra nuvarande råd grundar sig i de nordiska näringsrekommendationerna som kom 2014 och bygger på forskning fram till 2010. De börjar alltså bli gamla, säger Irene Mattisson, senior risk- och nyttoutvärderare på Livsmedelsverket.

Tillsatt socker är det socker som inte finns naturligt i råvaror och som tillsätts i ren form till livsmedel som en ingrediens.

WHO går steget längre

Världshälsoorganisationen, WHO, rekommenderar att högst 10 procent av den totala energin bör komma från tillsatt socker, men har samtidigt sagt att det finns ytterligare hälsofördelar med att skära ner intaget till högst 5 procent (25 gram) per dag.

Ett maxtak på 25 gram socker är också vad den amerikanska hjärtorganisationen, American Heart Association, i fjol rekommenderade för alla barn mellan 2-18 år. Dessutom ansåg man att barn inte ska dricka mer än 2,5 deciliter sockersötad dryck i veckan.

Även om det är några år kvar innan Efsas utvärdering publiceras kan man redan nu vara säker på att den kommer att få politisk betydelse.

– Efsa väger väldigt tungt och det är dem europeiska politiker grundar sina policys och utlåtanden på, säger Irene Mattisson.

Stort fokus på socker

Förutom ett nytt forskningsläge nämner Efsa också ett ökat intresse och tryck från allmänheten, som en anledning att se över sockerrekommendationerna.

Även utvecklingen i omvärlden där exempelvis skatt på sockersötad dryck införs på allt fler platser i världen, har betydelse.

– Det finns ett stort intresse hos allmänheten för de här frågorna och med det kommer såklart ett tryck på att ha ett uppdaterat underlag kring sockret – så på så sätt har diskussionen i samhället betydelse, säger Irene Mattisson.